Erland Lettevall, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, och ett japanskt jätteostron (Crassostrea gigas) uppfiskat på västkusten.
Erland Lettevall, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, och ett japanskt jätteostron (Crassostrea gigas) uppfiskat på västkusten. Bild: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten

Föråldrad fiskelag skyddar invasiva ostron

Till skillnad från blåmussla, som man i viss mån får plocka själv, skyddas ostron bakom den gamla fiskelagen. Frågeställningen kring huruvida det invasiva stillahavsostronet bör bli tillgängligt för allmänheten har pågått i över tio år. Utredare och experter hoppas att det blir en ändring i lagen.

ANNONS
|

Japanska jätteostron, eller stillahavsostron som de kallas – har de senaste 15 åren spridit sig som en maritim barrikad längs den bohuslänska kusten. I Strömstad vittnar vårdcentraler om blodiga tår och uppskurna fötter efter att badgäster trampat på det invasiva ostronets skrovliga, sylvassa skal.

Fiskelagen som gäller för ostron

Fredrik Larsson, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, berättar hur lagen kring fiske och försäljning av ostron ser ut i dagsläget.

– Fiske efter ostron är förbehållet markägaren, innehavaren av den enskilda fiskerätten, inom 200 meter från fastlandet eller från en ö av minst 100 meters längd.

– De finns ju de som söker för att kommersiellt sälja sin fångst, och då behöver de i första hand ha ett arrende med markägaren för att fiska eller plocka på just den platsen. Och för att sälja den fångsten behövs ett tillstånd – en personlig fiskelicens för att sälja blötdjur.

ANNONS

LÄS MER:Så ska stinkpaddan räddas på Käringön

Historiskt sett sällsynta

Att luckra upp och modernisera fiskelagen hade hjälpt det inhemska platta ostronet, Ostrea edulis – som historiskt sett varit så sällsynta att de skyddats av fiskelagen.

Även blåmusslan, vars population devalverat de senaste åren dels på grund av det invasiva ostronets stora spridning, hade gynnats, menar utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Göra det möjligt för alla att fiska invasiva ostron

För att komma till bukt med spridningen av stillhavsonstronet är tanken att göra det möjligt för gemene man att fiska och förtära.

Erland Lettevall, utredare på Havs- och vattenmyndigheten berättar att det varit på tapeten i över tio år – och att man i viss mån också måste lära sig att leva med vissa invasiva arter.

– Frågeställningen har pågått i tio år och än så länge står det bara ostron i fiskelagen – vilket ostron det gäller är det ingen som vet. Men i Miljömålsberedningens, betänkande Havet och människan, finns det förslag på att ändra den förordningen så att man gör skillnad på arter. Det kommer innebära att det inte är reglerat kring stillahavsostronen, och skulle underlätta att åtgärda det invasiva ostronet som just nu skyddas av lagen.

– Det har beviljats forskningsprojekt vad man faktiskt kan göra med de invasiva arterna, i vissa fall måste man lära sig att leva med dem, säger Erland Lettevall.

ANNONS

Bör vara försiktig med filtrerande blötdjur

Erland Lettevall tror att det inhemska ostronet och blåmusslan hade frodats bättre om konkurrensen om föda och miljö minskar. Samtidigt är han tydlig och menar att det finns risker att äta blötdjur rakt upp och ner.

– Det finns risker för bakterier med alla filtrerande blötdjur, de kan få koncentrationer av mikroorganismer, gifter från alger och parasiter. Det är alltid bra att tänka på att gratinera, värma på dem så att risken minskar att bli matförgiftad.

Stillahavsostron/Japanska jätteostronet

Jätteostronet kommer ursprungligen från Stilla Havet. Det växer snabbt och är nu det ostron som odlas mest i världen. Till Europa kom det 1966, när det hämtades för att odlas på franska atlantkusten. De odlade jätteostronen kallas även för Pacific Oyster, franska ostron eller Fine de Clair.

Ett vuxet jätteostron är vanligen 8 till 20 centimeter långt, men de kan bli dubbelt så stora. Skalet är ofta tydligt veckat med sex vågformade, breda och längsgående ribbor.

Formen på jätteostronet varierar beroende på var det har växt. Har det varit trångt blir det mer avlångt och taggigt, medan gott om plats ger ett mer platt och slätt ostron.

Jätteostron lever i grunda vatten, på bara en halv till en meters djup, men de kan även finnas djupare. De trivs i samma miljöer som blåmusslor.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

ANNONS