EU-kommissionären Pierre Moscovici är på EU-turné för att sälja in förslag om fördjupat samarbete inom eurozonen och för att försöka locka till sig fler EU-länder att gå med i bankunionen och införa euron. Arkivbild.
EU-kommissionären Pierre Moscovici är på EU-turné för att sälja in förslag om fördjupat samarbete inom eurozonen och för att försöka locka till sig fler EU-länder att gå med i bankunionen och införa euron. Arkivbild.

EU vill ha med Sverige i bankunionen

EU:s finanskommissionär Pierre Moscovici vill fördjupa euro-samarbetet rejält och samtidigt få med länder som Sverige i EU:s bankunion. Vänta och se, är svaret han får av finansminister Magdalena Andersson (S).

ANNONS
|

Regeringen väckte i somras frågan om att ompröva beslutet om att stå utanför EU:s bankunion, när det stod klart att Nordea menade allvar med hotet om att flytta huvudkontoret till Helsingfors. Men ett beslut i frågan ligger långt bort.

Den översyn som är på väg att inledas beräknas pågå ända till hösten 2019.

- Bankunionen börjar få lite tydligare struktur nu och man har kommit framåt en del i hur den behöver utformas, säger Magdalena Andersson om motivet till översynen.

ANNONS

Gemensamt regelverk

Uttalandet görs på en gemensam pressträff med Pierre Moscovici, där hon dessutom säger sig se fördelar med att ha samma regelverk för banker i Sverige som i andra EU-länder.

- Men det finns också nackdelar. Det går ju inte komma ifrån att beslutsordningen kan vara lite problematisk för länder som inte är med i eurozonen, säger Andersson.

I klartext handlar kritiken om att avgörande beslut i bankkriser fattas av ECB:s styrelse, där icke-euroländer inte har inflytande.

Pierre Moscovici betonar att beslutet om att gå med i bankunionen är något varje medlemsland själva måste fatta självständigt.

- Jag inser att det finns nackdelar som en regering måste utvärdera. Men saker måste komma i tur och ordning. Debatterna om praktiska frågor kommer att tas efteråt, säger han.

Fördjupat samarbete

Stockholmsbesöket ingår i en turné i EU där Moscovici försöker sälja in förslag om ett fördjupat samarbete mellan euroländerna, som ska upp på ett särskilt toppmöte mellan euroländerna i december.

ANNONS

Genomgripande reformer planeras och stödet från Frankrikes president Emmanuel Macron ser ut att vara på plats. Fast Berlins inställning är avgörande och där ser Angela Merkel nu ut att tvingas bygga nästa koalitionsregering på samarbete med liberala FDP, öppet kritiska mot mer eurosamarbete.

En gemensam finansminister för euroländerna med egen beskattningsrätt och budget, som kan stödja euroländer som halkar efter, är ett av EU-kommissionens förslag. Det är inte uteslutet att vissa av förslagen som har lagts fram kan kräva vissa fördragsändringar, enligt Moscovici.

Det ökade skatteuttaget som det fördjupade eurosamarbetet skulle kräva är marginellt, enligt Moscovici. Han hänvisar till beräkningar om att dagens EU-budget kostar en kopp kaffe om dagen per EU-invånare.

- Låt oss lägga till en croissant, säger han om nästa steg.

TT
Fakta: Ambitiösa EU-reformer diskuteras

Det har gått två veckor sedan EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker höll ett årligt tal inför EU-parlamentet och drog upp riktlinjerna för genomgripande reformer av EU och eurosamarbetet som han vill se. Finansiellt handlar det bland annat om att han ser behov av en demokratiskt förankrad finansminister för hela eurozonen med en skattefinansierad budget.

Ovanpå detta vill han bland annat göra om stödfonden ESM till en europeisk valutafond för krishantering och ta bort vetorätten för enskilda regeringar och i stället införa viktade majoritetsbeslut.

Frankrikes president Emmanuel Macron följde i veckan upp med ett linjetal där han radade upp förslag till ambitiösa EU-reformer. Det handlade dels om en gemensam försvarsbudget, ökat juridiskt samarbete, en asylbyrå på EU-nivå och ett gemensamt program för utbildning och integration av flyktingar.

Han föreslog även EU-skatter på finansiella transaktioner och koldioxid, en eurozonsbudget och en eurofinansminister "under demokratisk kontroll". Han vill stärka det demokratiska mandatet genom att låta minst hälften av EU-parlamentets ledamöter väljas via gemensamma vallistor år 2024 och samtidigt minska antalet EU-kommissionärer.

Källor: Financial Times, Le Monde

ANNONS