Regnet har börjat smattra mot jackorna och de orangea flytvästarna på de drygt 15 elever som lyssnar på Christin Appelqvist, forskare och marinbiolog på Göteborgs universitet, ombord på forskningsfartyget Nereus, som nyss släppt sina tampar från kajen på Lovéncentret på Tjärnö, där universitetet har en av sina filialer för marin forskning.
Den ena klassen ombord kommer från Strömstads gymnasium medan den andra har åkt långväga från Fagersta i Västmanland genom kursen naturvetenskaplig specialisering.
– Vi är från mellersta Sverige och har inte riktigt något av de stora universiteten nära oss. Så det är ett förträffligt tillfälle att komma till havet, eftersom vi bor långt i från havet, och dessutom får vi se universitetsvärlden, säger Christina Larsson, gymnasielärare i kemi, i Fagersta, som också ser möjligheten för egen fortbildning genom att samtala med forskarna.
Fartyget går ut mot Kosterhavet. Forskaren Christin Appelqvist berättar om havets särpräglade natur och artrika undervattensmiljö med så många som 6 000 arter, varav 200 har sin enda kända svenska förekomst just här.
Att få åka med eleverna och berätta om forskningen i Kosterhavet är en del av satsning från universitetet.
– Vi har något som heter fönster mot naturvetenskap. Göteborgs universitet satsar på gymnasieelever för att inspirera kring naturvetenskapliga ämnen och ser det också som ett mål att rekrytera eleverna till universitetet, säger Christina Appelqvist.
Efter att ha navigerat sig förbi hummertinorna i Kosterhavet hittar fartyget en plats att dra med sin skrapa. Med den tar man upp organismer från havets botten som sedan töms som på fartyget. Eleverna börjar plocka upp organismer och placerar ut dem i vattenbehållare
– Vad är det för något? frågar en elev och pekar mot ett orange koralldjur.
– Den kallas Död mans hand, säger Martin Larsvik, marinbiolog och informatör på Lovéncentret som finns ombord, och förklarar att den vita varianten av samma koralldjur liknar just vad namnet antyder med sina knubbiga utskott som ser ut som fingrar.
En stund senare får eleverna chansen att smaka på vatten från 100 meters djup och med en salthalt på 34 promille, efter att fartyget släppt ner sin fjärrstyrda vattenhämtare och hämtat upp behållare med vatten.
Var det gott?
– Nej, konstaterar Emil Halvordsson Johansson, som grimaserar något och ler upp efter provsmaket.
Men den fjärrstyrda undervattensfarkost som fungerar som forskarnas ögon och filmar i vatten och som var tanken att använda under expeditionen fungerade tyvärr inte denna gång. I stället begav sig båten tillbaka mot Tjärnöstationen och visade i stället två filmer där deras undervattensfarkost filmat havsbotten. Där den ena filmen var från Kosterhavet med massor av anemoner.
– Det är en fantastiskt biologisk mångfald vi har här i Sverige. Få känner till det. Man tror man måste åka till tropikerna för uppleva allt det här färgglada fisket, säger Christin Appelqvist, forskare och marinbiolog på Lovéncentret.
