Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, visar upp en sensor som kan användas för att mäta hur mycket gödsel som behövs på fälten.
Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, visar upp en sensor som kan användas för att mäta hur mycket gödsel som behövs på fälten.

Digitala lantbrukare minskar övergödning

Satellitstyrda gödselspridare hjälper lantbrukare att inte gödsla för mycket. Och det vinner såväl lantbrukaren som miljön på, enligt projektledaren Stina Olofsson från Jordbruksverket.

ANNONS
|

Fotografier som knäpps från drönare och satelliter ger lantbrukare koll på hur grödorna mår och hur mycket kväve som behövs. I det långa loppet minskar övergödningen av sjöar och hav när användningen av gödsel minskar.

- Vi anpassar gödslingen i tid och rum kan man säga, säger Stina Olofsson från Greppa Näringen, ett samarbetsprojekt mellan lantbrukare, myndigheter och rådgivningsföretag i lantbruksbranschen.

Vetenskapliga försök visar att man minskar risken att kväve ligger kvar i jorden efter skörd om man lyckas gödsla optimalt, förklarar Olofsson. Såväl satellitstyrda gödselspridare som drönare är exempel på digitala hjälpmedel som enligt Jordbruksverket blir allt vanligare bland svenska lantbrukare.

ANNONS

- När folk pratar om det digitala samhället tror vissa människor, som inte jobbar med jordbruket, att vi inom jordbruket ligger lite efter. Men vi känner att vi faktiskt jobbar rätt mycket i framkant, säger Stina Olofsson.

Fälten fotograferas

Satellitbilder hjälper även personal på Sveriges lantbruksuniversitet att göra nedladdningsbara kartor som visar grönheten på fälten.

- Då kan lantbrukaren ladda ner information om sitt eget fält, som ett alternativ till att ha egna sensorer, säger Olofsson.

Hundratals traktorer, framförallt hos större lantbrukare, är utrustade med sensorer för att mäta gödslingsbehovet och överföra information till spridaren.

- Genom datafilen kan man säga till spridaren att "om det är så här gult ska du gödsla 60 kilo, men 30 kilo om det är så här grönt" och så sköter den detta. På sikt hoppas vi att spridaren kan göra analysen själv.

ANNONS

För hand

Med handburna sensorer kan man också skaffa sig viktig information och sådana används av projektet Greppa Näringen.

- Vi mäter med handsensorerna i fält för att se hur mycket kväve grödorna tagit upp, så att vi sedan genom nyhetsbrev kan informera lantbrukare om det är dags att lägga på mer gödsel, eller om det räcker med det som redan tillförts, säger Olofsson.

Utöver gödsling kan vegetationskartorna användas för att hjälpa till att slå larm om var i fältet besprutning av ogräs behövs.

- Man har testat detta mot ogräs, likaså mot svampangrepp. Men det görs ännu inte så utbrett och rutinmässigt som vid gödslingen.

GPS-styrda traktorer har funnits relativt länge, men är i sammanhanget också ett tekniskt hjälpmedel som sparar på miljön.

- Med autostyrningen ser man till att traktorn inte dubbelkör, och det minskar ju också energianvändningen. Det här är något som väldigt många lantbrukare tillämpar numera.

ANNONS
TT
Fakta: Greppa Näringen

Projektet Greppa Näringen är ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund, länsstyrelserna och flera lantbruksföretag.

Målet för projektet är bland annat att minska övergödning och utsläpp av klimatgaser.

Jordbruksverket är huvudansvarig för projektet. Med hjälp av Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter finansieras projektet.

Källa: Jordbruksverket

ANNONS