Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Fredrik Sandberg/TT
Bild: Fredrik Sandberg/TT

Därför kunde man ta fram vaccin så snabbt

Det är naturligt att det finns skepsis mot vaccinet mot covid-19. Men forskningen på coronavirus och mRNA-vaccin låg redan långt framme, så startsträckan var inte så lång, påpekar chefredaktören Gunilla Håkansson, som tycker att man ska utreda eventuella samband mellan blodproppar och Astra Zenecas vaccin innan man stoppar det.

För ett år sedan började de flesta av oss ana vidden av pandemin. Jag själv satt isolerad efter en släng av feber och följde under chockerad tystnad den ena presskonferensen efter den andra, följt av tal till nationen från vår statsminister Stefan Löfven och Storbritanniens drottning Elizabeth. Efter ytterligare några veckor såg det till och med värre ut än vi hade befarat. Det värsta var att vi hade lärt oss från senaste pandemivågen att ett vaccin som tas fram snabbt kan ha brister, vaccinet mot svininfluensa orsakade i mycket sällsynta fall narkolepsi, en fruktansvärd, invalidiserande immunsjukdom.

Då visste vi inte att grundforskningen var så mycket längre kommen när det gäller just coronavirus, så att startsträckan till ett säkrare vaccin var så mycket kortare. Det var inte ett bolag, utan många som på ungefär samma tid kunde ta fram vaccin och de behövde bara ett knappt år på sig för att det skulle hinna bli testat och godkänt. Det betyder inte att de godkända vaccinen stressats fram, eller att risken för biverkningar är större, tvärtom. Eftersom corona är ett välkänt virus handlade det mer om att skruva de vaccin man redan jobbade på så att det skyddar mer exakt mot covid-19.

Vad ska man säga om rapporterna om de allvarliga fall av blodproppar hos personer som vaccinerats med Astra Zenecas vaccin?

Enligt till exempel Elin Esbjörner Winters, docent vid Chalmers i Göteborg som framförallt forskar kring MRNA-vaccin är det dessutom ganska enkelt att ställa om vaccinen ytterligare - på bara ett par veckor - om det skulle behövas, för att ge bättre skydd mot mutationerna. Detta sa hon i en intervju i P1. I samma intervju medverkade Sebastian Ols, doktorand i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet och som de senaste åren forskat kring hur olika vaccinteknologier påverkar immunförsvaret. Svaret hur det påverkar i detta fall är att sjukdomen i sig, som pågår under längre tid, ökar risken för en autoimmun reaktion jämfört med vaccinet. Det är tryggare att bli vaccinerad än att bli sjuk, alltså.

Men vad ska man säga om rapporterna om de allvarliga fall av blodproppar hos personer som vaccinerats med Astra Zenecas vaccin? Nu stoppas ju faktiskt vaccinet i Danmark i 14 dagar, medan man utreder om det finns någon koppling.

I Sverige väljer man att avvakta och invänta Europeiska läkemedelsmyndighetens utredning om det finns någon koppling till Astra Zeneca-vaccinet. Rapporten avser ett dödsfall i Danmark. Jag tycker det är bra att låta den europeiska myndigheten utreda, eftersom den har en bättre helhetssyn och är bättre lämpad att dra i bromsen om det skulle behövas. Vi får inte glömma att kurvorna över antalet döda redan börjat dala tack vare vaccineringen. Detta enda och förvisso tragiska dödsfall, måste ändå ställas mot att fler kan dö om de inte får vaccin.