Koldioxidskatten i Sverige ligger på drygt 1000 kronor per ton. Men utsläppen hos Preem och andra svenska industrier i den handlande sektorn regleras istället inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter.
Det betyder att företaget slipper betala koldioxidskatt på utsläppen från raffinaderiet, enligt Naturvårdsverket.
Samtidigt har Sveriges största oljeraffinaderi Preemraff i Lysekil, vars planer på att bygga ut har seglat upp som en fråga för regeringen, återkommande fått en mängd gratis utsläppsrätter eftersom företaget är förhållandevis koldioxideffektiva.
Enligt Preems årsrapport från 2018 har företaget betalat noll kronor för utsläppsrätter under 2018. Det innebär att företaget i fjol varken köpte eller sålde utsläppsrätter.
Det går en utsläppsrätt för varje ton koldioxid och under 2018 steg priset på en utsläppsrätt från 7 till 20 euro, motsvarande runt 200 kronor.
Det innebär att om företaget hade behövt betala för utsläppsrätterna istället för att få dem gratis skulle det enligt företagets ägarbolag Corral Petroleum Holdings AB ha kostat dem uppskattningsvis 35 miljoner Euro, alltså runt 350 miljoner kronor, under 2018.
Under åren som gått har Preem köpt och sålt utsläppsrätter av taktiska skäl och företaget har möjlighet att spara utsläppsrätter för att använda vid ett senare tillfälle om den fria tilldelningen exempelvis inte är stor nog.
– Hittills har inte Preem känt sig tvingade att handla med utsläppsrätter, eftersom vi i våra utsläpp inte har ökat och våra raffinaderier tillhör de mest koldioxideffektiva i världen, säger Dani Backteg, presschef på Preem.
Enligt Preems årsrapport räknar företaget också med att få fria utsläppsrätter för raffinaderiverksamheten under handelsperioden 2021–2030.
De kommande åren, när systemet skärps åt, räknar dock Preem med att det kommer att kosta mer.
Fakta: Utsläppsrätter, Preemraff Lysekil
2018 fick företaget exempelvis fria utsläppsrätter för 92,7 procent av sina växthusgasutsläpp (1 505 819 av 1 625 082 ton koldioxidekvivalenter) från raffinaderiet i Lysekil, visar siffror från Naturvårdsverket.
2017 fick företaget fri utdelning för 97 procent av utsläppen (1 536 536 av 1 583 787 ton koldioxidekvivalenter).
Och startåret 2005 fick företaget fler gratis utsläppsrätter än de faktiskt släppte ut. Det betyder att företaget kunnat öka utsläppen utan att det har kostat.
LÄS MER:Striden om utsläppen på Preemraff i Lysekil – som påverkar hela Sverige
Koldioxidutsläppen regleras heller inte i de miljötillstånd företagen får. Tanken är att den aktör som vill öka sina utsläpp måste köpa utsläppsrätter från någon annan, som då måste minska sina utsläpp och att EU:s totala utsläpp då blir oförändrat.
Att företaget fått utsläppsrätter gratis betyder att företaget är effektivt och att kostnaden för att minska utsläppen är högre för dem än för andra som släpper ut mycket mer, enligt Malin Hallin, chef för hållbar utveckling på Preem.
– Vad som är viktigt är ju att man inte sätter de systemen ur spel genom att vi inte kan bidra genom att utveckla vår verksamhet ansvarsfullt. Vi kan producera mycket mer effektivt än någon annan kan göra, säger hon.
"Märkligt"
Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen sätter stort hopp till utsläppshandelssystemet, men tycker att Preems argument om att all reglering av företagets växthusgasutsläpp ska ske inom utsläppshandelssystemet är märklig.
– Preem försöker motivera varför det inte ska ställas krav på dem med att de ingår i utsläppshandelssystemet. Men samtidigt ställer ju inte systemet några krav på dem eftersom de får så mycket utsläppsrätter gratis, säger han.
Eftersom företaget är så pass effektivt kan det komma att få ytterligare fria utsläppsrätter om de bygger ut verksamheten, och därmed slippa betala för utsläppen, enligt Oscar Alarik.
– Det finns speciella kvoter för nya utsläpp. De kan troligtvis också få utsläppsrätter eftersom de har så effektiv teknik.
– De kan hamna både i en kvot om läckage, som skyddar verksamheter man annars tror skulle flytta utomlands. Dessutom får de utsläppsrätter för att de är så effektiva. De kommer väldigt lindrigt undan då.
LÄS MER:Preem på allas läppar – men få vill prata
Han köper heller inte argumentet att utsläppen ökar någon annanstans om inte Preem bygger ut.
– En bra sak med det nya utsläppshandelssystemet är en ny funktion som ska hantera överskott av utsläppsrätter, marknadsstabilitetsreserven. Om det skulle bli överskott på grund av att de inte bygger ut kan utsläppsrätter låsas, säger han.
Industrin står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Liksom andra svenska utsläppare ska industrins utsläpp ned till noll år 2045, enligt Sveriges klimatmål.
Men enligt en färsk nulägesanalys från Energimyndigheten har industrins utsläppsminskning stått still de senaste fem åren och trenden visar till och med på en svag ökning av utsläppen.
Och EU:s utsläppshandelssystem, som är ett styrmedel för att minska växthusgasutsläppen hos konkurrensutsatt industri, är inte tillräckligt för att minska utsläppen, eftersom det är möjligt för företagen att släppa ut även efter 2045. Det slår Klimatpolitiska rådet, som är ett oberoende expertorgan, som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om nollutsläpp, fast.
Klimat- och miljöministern Isabella Lövin (MP) är inne på samma spår. Även om priset på utsläppsrätter har ökat, och utsläppsrätter ska tas ur systemet så att utsläppen tvingas ned, är det inte tillräckligt.
Hon konstaterar att alla utsläppsrätter ska vara borta först 2057. Tolv år efter Sveriges mål om netto noll-utsläpp 2045.
– Det räcker inte som ram om vi inte gör ytterligare saker, säger hon.
Ser över miljölagstiftningen
Som en del av januariöverenskommelsen ska regeringen se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. Något som också klimatpolitiska rådet har lyft.
– Det har varit viktigt för MP att få in att vi ska se över all relevant lagstigning och se till så att vi styr med alla medel för att klara klimatmålen, säger Isabella Lövin.
Hon säger att de bereder direktiven till en stor utredning som ska se över det här. Första steget blir att titta på miljöbalken.
På onsdagsförmiddagen skickade Preem in en komplettering av ansökan och lyfter nu fram att företagets mål är att minska utsläppen och nå nettonollutsläpp år 2040.
Fakta: Så funkar utsläppshandelssystemet
Tanken med EU:s system för handel med utsläppsrätter är att minska utsläppen av växthusgaser från konkurrensutsatt industri på ett kostnadseffektivt vis.
Sedan systemet inleddes 2005 har det vidgats och idag ingår runt 13 000 europeiska anläggningar, varav cirka 750 i Sverige.
En övre gräns för hur stora de totala utsläppen från företagen i systemet får vara sätts. Det här utsläppstaket ska sänkas successivt för att minska utsläppen.
Varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut motsvarande 1 ton koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenter är ett mått på växthusgasutsläpp som tar hänsyn till att växthusgaserna påverkar växthuseffekten olika. Alla växthusgaser (som metan och dikväveoxid) utan koldioxid räknas om så att förmågan att bidra till växthuseffekten blir densamma som koldioxidens.
Systemet fungerar som en marknad, där den som behöver släppa ut mer köper utsläppsrätter och den som släpper ut mindre säljer, så att den totala nivån blir samma och där stor efterfrågan också ska öka priserna på utsläppsrätterna.
Men eftersom ett stort överskott av utsläppsrätter har byggts upp, vilket har lett till låga priser, införs en så kallad marknadsstabilitetsreserv år 2019. Den innebär att mängden utsläppsrätter som auktioneras ut justeras automatiskt för att reglera överskottet.
Källa: Naturvårdsverket