Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Strömstads Tidning
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Nedskräpningen av plast på land får också konsekvenser för havet, enligt Eva Blidberg, sakkunnig inom marin nedskräpning hos miljöorganisationen Håll Sverige rent. Bild: Andreas Carlsson

Så hamnar plastpåsen i havet

En särskild skatt på plastkassar från 2020 ska minska förbrukningen av dessa. I förlängningen ska det leda till att minska mängden plast i havet, som drabbar växt- och djurliv under ytan. Om plastkassen i havet inte kommer från den konsumtionskedja där kassen till slut används som soppåse – varifrån kommer plastkassen då?

– Varifrån plasten kommer till havet är ju inte heller en enkel fråga, det mesta av allt skräp som finns i havet har slängts på land och förts till havet med regnvatten, vindar och vattendrag, säger Sofia Stengavel, ekolog på Uddevalla kommun,

Uddevalla kommun har tidigare försökt minska användningen av plast. Bland annat uppmanades till minskad användning av plastkonfetti inför studentfirandet i våras.

– Här i Uddevalla var resultatet av vår informationskampanj inte som vi önskat oss. Det spreds trots allt stora mängder under studentfirandet. Sen har vi tyvärr ingen siffra på hur mycket som faktiskt var plastkonfetti, det kan ha varit en del papper med, säger Sofia Stengavel som antar att konfettin i likhet med annan plast blåst ner i Bäveån och vidare ut i havet.

– Vi tycker att det är viktigt att människor förstår kopplingen mellan det vi skräpar ner på land och det som hamnar i havet. Jag träffar många som tror att det är sjöfarten som är det största problemet, men så är inte fallet, säger Eva Blidberg, sakkunnig inom marin nedskräpning hos miljöorganisationen Håll Sverige rent.

– Generellt kommer 80 procent av skräpet från land, det känns som ett viktigt budskap. Det jag slänger på land kan hamna i havet. Det första som jag måste göra då är att sluta skräpa ner, fortsätter Eva Blidberg.

Fem badkar skräp i timmen

Effekten av den nya skatten på plastkassar är dock svår att bedöma, enligt regeringen.

Sofia Stengavel är kommunekolog på Uddevalla kommun säger att kommunen jobbar hårt för att minska användandet av plast. Bild: Lasse Edwartz

– En uppskattning är att det skulle kunna minska förbrukningen med några tiotals procent, men det är stor osäkerhet kring det så den exakta effekten får vi helt enkelt vänta något år på att utläsa, säger biträdande finansministern Per Bolund (MP).

Varje timme får Bohuskusten ta emot fem fulla badkar av skräp, och huvuddelen av det skräpet består av plast, enligt Håll Sverige Rent. Ofta har plasten använts till rep, flasklock och korkar men även snabbmatsförpackningar och engångsartiklar.

Städningen av plast och annat skräp som flyter i land är en stor kostnad för de Bohuskommuner som drabbas.

Kan intäkterna från plastskatten gå till att betala strandstädningen i Bohusläns kustkommuner?

– Inga skatter i Sverige öronmärks direkt till specifika projekt. Den gröna skatteväxlingen den här mandatperioden innebär dock att höjda miljöskatter växlas mot sänkta skatter på jobb och företagande. Ett annat exempel är skatt på engångsartiklar som bidrar till nedskräpning vilket nu utreds, säger Per Bolund som tillägger att 2018-2020 finns dessutom ett specifikt stöd till strandstädningen.

Källan till skräpet kan vara svår att definiera för miljöorganisationernas analytiker.

– Det kan ha flera källor till det vi hittar. Fimpar, godispapper och glasspinnar kan vi säga att det kommer från enskilda konsumenter. Det som kommer från havet har nästan alltid anknytning till mänskliga aktiviteter på land, även långt bort ifrån, säger Eva Blidberg.

"Vi själva genererar skräpet"

Lika svårt kan det vara att fastställa vad plastbiten på stranden varit från början. Allra vanligaste föremålet bland insamlat skräp är oidentifierade plastbitar som kan ha brutits ner på plats, men också hamnat i naturen långt bort från kustvattnet.

Hur långt ifrån kan plasten blåsa ut i havet?

– Vad jag vet har ingen räknat på det. Men jag tänker att plast är ett lätt material som om det slängs i stan potentiellt kan hamna i havet på olika sätt. Den kan rinna ner i avloppssystem och gå med dagvatten ut och kanske inte fångas upp på vägen, säger Eva Blidberg.

Plastkassens väg till havet utanför Bohuslän börjar inte alltid i ett annat land utan beror också på många lokala faktorer. Att det finns små och stora samhällen nära vatten är en viktig faktor.

– Ja, vi själva genererar skräpet. Det är urbana områden vid kusten där det bor mycket folk, alternativt att det är städer som har anknytning till havet via vattendrag, säger Eva Blidberg.

Bohuskustens popularitet för rekreation och naturupplevelser hos turister medför också ökad nedskräpning av plast.

– Alla skräpar inte ner men med ett ökat antal besökare på stränderna så ökar också risken för nedskräpning och därmed också risken att skräpet hamnar i havet, säger Eva Blidberg som tillägger att även individer ur den bofasta befolkningen räknas som turister när de besöker stranden där de bor.