Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Strömstads Tidning
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Varje år drabbas 600 000 svenskar av årstidsbunden depression eller SAD (Seasonal Affective Disorder). Symptomen är så allvarliga att de har svårt att arbeta och fungera normalt. Hittills finns inga enkla förklaringar vad gäller de bakomliggande orsakerna, men det allmänna rådet att vara ute i dagsljus dagligen – och ibland rekommenderas ljusterapi. Bild: Lisa_Thanner
Varje år drabbas 600 000 svenskar av årstidsbunden depression eller SAD (Seasonal Affective Disorder). Symptomen är så allvarliga att de har svårt att arbeta och fungera normalt. Hittills finns inga enkla förklaringar vad gäller de bakomliggande orsakerna, men det allmänna rådet att vara ute i dagsljus dagligen – och ibland rekommenderas ljusterapi. Bild: Lisa_Thanner

Årstidsbunden depression vanligare bland kvinnor än män

Symptomen skiljer sig delvis från vanlig depression. Och det är framför allt unga kvinnor som drabbas. Men vad är SAD? Ett arv från vårt förflutna för att spara energi i barnafödande ålder? Eller finns det andra förklaringar? Så vet du om du är drabbad – och så förebygger du.

Är du ung, kvinna och extremt trött och godissugen på vintern kan symptomen stämma in på årstidsbunden depression eller SAD (Seasonal Affective Disorder). Tillståndet drabbar omkring 600 000 svenskar årligen. Men symptomen kan variera.

– Det finns flera varianter av SAD. En del är förknippade med nedstämdhet under vinterhalvåret, andra är förknippade med förändringar i sinnesstämning under vår och sommar, berättar Ann-Sophie Lindqvist Bagge som är docent och legitimerad psykolog, verksam inom området hälsopsykologi på Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Typiskt är svängningar i humör som ändras efter årstiderna. De flesta drabbade växlar mellan depressiva symptom under höst och vinter och symptomfrihet under vår och sommar.

Många upplever mildare trötthet och nedstämdhet under vinterhalv­året utan att därmed anses vara deprimerade. Men för cirka sex procent blir symptomen så allvarliga att de har svårt att arbeta och fungera normalt. Utöver symptom som kännetecknar en depression som nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, obestämd oro, sömnsvårigheter, likgiltighet inför sådant som man annars är intresserad av och svårigheter att känna glädje, har SAD ytterligare några särskilda symptom: du sover mer än normalt men är ändå extremt trött. Och du är extra sugen på sötsaker och kolhydrater, vilket kan medföra att du går upp i vikt.

Omtvistad diagnos

SAD är en omtvistad diagnos, och en del menar att den är svår att skilja från vanlig depression. Kanske är SAD en extrem form av en naturligt förekommande variation? Bland andra Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är tveksam till om diagnosen går att skilja från andra depressiva tillstånd.

– Det är omdiskuterat om årstidsrelaterad depression är en egen diagnos. I dag klassas årstidsrelaterad depression som en specifikation vid depressiva symptom och vid bipolära och relaterade syndrom, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge.

– Vissa kliniker och forskare påpekar också att SAD inte behöver vara en ljusrelaterat, utan att det finns andra faktorer relaterade till årstider som kan påverka depressionsepisoder.

Varför drabbas man?

– Det finns inget entydigt svar vad gäller orsakerna bakom SAD. Orsakerna är komplexa och kan troligtvis förklaras genom både biologiska och psykologiska, men även sociokulturella och livsstilsrelaterade faktorer.

Klimatfaktorer har förknippats med SAD, som minskat antal soltimmar och senare tid för soluppgång, berättar hon.

– Förekomsten av årstidsrelaterade episoder med insjuknande under vintern tycks enligt vissa studier variera med breddgrad, ålder och kön. Några studier har påvisat ökad förekomst av SAD vid högre breddgrader. Ålder är också en faktor för årstidsrelaterat mönster, där årstidsrelaterad depression under vintern är något vanligare hos yngre personer.

Finns inte vid ekvatorn

Signalsubstansen serotonin antas spela in. Serotonin påverkar vårt välmående och reglerar vår sinnesstämning. Hormonet melatonin som styr vår dygnsrytm, antas också ha betydelse. Melatonin produceras på natten, i mörker. På dagen, när tillräckligt mycket ljus når ögats näthinna, avbryts produktionen. Därför behandlas ibland patienter som söker vård för vinterdepression med ljusterapi, där solsken efterliknas med artificiellt ljus. Men hittills har forskningen inte säkert lyckats fastslå att behandlingen har effekt.

– Effekten av ljusterapi är omdiskuterad. Studier som undersökt en sådan effekt saknar ofta lämplig kontrollbehandling, och vilken ljusstyrka och behandlingstid som är att rekommendera är fortfarande oklart. Värt att notera är att SBU poängterar att ljusstyrkan i vinterns svaga sol ger starkare ljusexponering än den som uppnås genom ljusterapi. Samtidigt finns flera studier som påvisar positiva effekter av ljusterapi.

Ändå tycks SAD knappt finnas alls kring ekvatorn, men är vanligare ju längre norrut eller söderut man kommer.

– Det verkar inte finnas en linjär ökning av SAD över nordligare och sydligare breddgraden. Några studier har visat att SAD mer sällan förekommer i ursprungsbefolkningar i norr, jämfört med inflyttade i samma områden. Det spekuleras därför i om beteende- eller genetiska förändringar är kopplade till SAD. Detta är än så länge inte vetenskapligt belagt, berättar Ann-Sophie Lindqvist Bagge.

Oftast unga kvinnor

De flesta som drabbas av SAD är kvinnor. Majoriteten är tonåringar eller unga vuxna. Vad detta beror på vet man inte, men en teori är den evolutionära hypotesen. Robert Levitan, professor vid University of Toronto, diskuterar i en artikel i The Guardian om SAD kan handla om kopplingar till evolutionen. Är det helt enkelt en rest från vårt förflutna som syftar till att spara energi? En graviditet kräver mycket energi. Under istiden för tio tusen år sedan var det en biologisk fördel att kunna spara energi och dra ner på tempot under vintern, resonerar Robert Levitan.

Även här pekar forskningen åt olika håll, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge.

– I en studie som kom tidigare i år förekom SAD fem gånger oftare hos kvinnor jämfört med män. Och i en stor registerstudie från Storbritannien påvisas symtom på SAD hos kvinnor, men inte hos män. Men könsresultaten är inte entydiga. En australiensisk studie påvisade ingen könsskillnad alls.

Fakta: Vad kan jag göra själv och när är det dags att söka hjälp?

Ann-Sophie Lindqvist Bagges råd:

– Troligen orsakas nedstämdhet och trötthet under vinterhalvåret av flera faktorer. Därför är det svårt att ge ett entydigt råd. Om SAD uppkommer av ljusrelaterade orsaker är det allmänna rådet att försöka exponera sig för solljus i möjligaste mån.

– Om symptomen blir för svåra rekommenderas att uppsöka läkare för bedömning av lämplig behandling.

Vårdguidens råd:

– Dagsljus är viktigt för att må bra. Ta gärna promenader eller cykelturer mitt på dagen när det är som ljusast. Bra belysning hemma och på arbetet kan också påverka humöret positivt.

– Rör på dig! Var fysiskt aktiv dagligen. Det har en lugnande effekt på hjärnan och kan hjälpa vid depression. Hur mycket du behöver röra på dig för att få effekt är individuellt, pröva dig fram. Undvik träning strax innan du ska gå och lägga dig.

– Ha regelbundna sovrutiner. Gå och lägg dig och gå upp vid samma tider.

– Ät på bestämda tider. Försök att äta varierat och hälsosamt.

– Undvik alkohol.

Om symtomen blir för svåra:

Kontakta din vårdcentral eller husläkare, eller rådgör med sjukvårdsrådgivningen. Du kan av läkaren bli rekommenderad ljusterapi eller antidepressiva läkemedel.

Källa: Vårdguiden