När jag fyllde 16 sa min bästa vän "Grattis på födelsedagen, du blev 16, jag trodde aldrig du skulle överleva så länge"
Det säger Josefin från Uddevalla, som egentligen heter någonting annat.
Det började i högstadiet. Josefin hade länge varit ensam i skolan när en ny tjej började. De kom att bli mycket nära vänner och hängde ofta i Uddevalla centrum i brist på annat att göra.
Kampenhof blev en mötesplats för Josefin, hennes nya väninna och alla de människor hon lärde känna i stan. – Jag träffade nya människor. Alla kom från olika platser och hade olika uppväxt, men det fungerade. Det var nya kompisar och vi gjorde nya saker tillsammans, säger Josefin.
En sommarkväll när hon var 14 år blev hon erbjuden drogen som är en av de största inkomstkällorna för de kriminella nätverken i Göteborg och Uddevalla: cannabis. – Det var en jag kände lite grann som frågade om jag ville testa. Det var en kul grej att göra någonting man inte får, säger hon.
Sedan fortsatte det. Och det kom att eskalera inom bara ett halvår.
– Jag ville testa nya saker. Jag mådde dåligt så då testar man nya saker och fastnar för det och märker "nu mår jag jättebra plötsligt". Jag tänkte "varför ska jag inte göra så om jag mår bra?".
Vi hade aldrig pengar, men vi hade alltid droger
Resultatet från 2019 års drogvaneundersökning, CAN, bland ungdomar i årskurs nio och två på gymnasiet visar att cannabis är den i särklass vanligaste drogen bland unga, både i Västra Götaland och resten av Sverige. Följt av kokain, ecstasy, receptbelagda läkemedel utan läkarordination – och amfetamin.
Kommunpoliserna i Bohuslän vittnar samtidigt om att bensodiazepiner och tramadol blivit allt vanligare. – Det är oerhört mycket knaprande av Benso, det finns exempel på 13-åringar som gör det, säger Tony Bengtsson, kommunpolis i Uddevalla och Färgelanda.
Hösten efter att Josefin provat cannabis första gången blev drogerna en vana. Hon självmedicinerade med cannabis mot sin adhd och hängde allt mer tillsammans med de nya vännerna i stan. – Jag såg bara fördelar med det, jag kunde plötsligt koncentrera mig i skolan och det blev en gemenskap.
Josefin och hennes tjejkompis lärde känna en äldre kille med lägenhet, där de hängde allt oftare. I lägenheten fanns gemenskapen – och där flödade drogerna. – Det var konstigt. Vi hade aldrig pengar, men vi hade alltid droger, säger Josefin och minns tillbaka på tiden i missbruket. – På något sätt kommer alltid någon med en ny drog, om alla andra tar det vill man inte vara den som inte gör det, säger hon.
Monopol- och tacokvällar blandades med missbruk av alla möjliga droger: ecstasy, kokain, tramadol och amfetamin. – Vi var som en liten familj typ, men sen var det att vi gjorde ganska dåliga saker också. Det var allt från amfetamin till ecstasy, vi använde allt förutom heroin.
Hon beskriver tillgängligheten till narkotikan. – Det är bara att gå ut på stan så är det någon som frågar om man vill ha eller testa. För det mesta har det varit gratis. Är man ett stort kompisgäng delar man med sig till den som inte har, ibland är det främlingar som kommer och erbjuder.
Alla känner alltid någon med knark
En tonårskille i Uddevalla beskriver hur han brukar köpa droger. Han testade cannabis första gången när han var 14 år. – Det är bara att gå in på Snapchat och skriva till en kran (narkotikaförsäljare, reds. anm) som har grejer, alla känner alltid någon med knark, säger han.
Han beskriver sociala mediekanalen Snapchat som ett av de vanligaste kommunikationsvägarna för att få tag i droger. Där säljs allt möjligt, berättar han. Amfetamin, LSD, bensodiazepiner, kokain, cannabis, tramadol.
– Där bestämmer man var man ska ses, det kan vara Kampenhof, någon skola eller dagis, någonstans som båda vet var det är liksom, så får man grejerna och går varsin väg därifrån. Man tänker inte på att det är olagligt. Det är så normaliserat, som att köpa onlinepizza, säger han.
De lokala polisernas bild av narkotikan bland unga är att drogerna finns där ungdomarna finns, och att de säljs via nätet, på stan – och i skolorna.
Sara Olsson, kommunpolis i Strömstad och Tanum, berättar att polisen är medvetna om att det säljs via sociala medier, till exempel via Snapchat. – Vi vet att det finns Snapchatgrupper, ungdomar som saluför sig på det sättet och försöker adda massa ungdomar i kommunen för att sälja, säger hon.
Skillnaden från förr är tillgängligheten. Förutom att beställa narkotikan via sociala medier och få det levererat från någon som bor i området – är det vanligt att beställa små partier av diverse narkotika via postorder – och få det direkt levererat i brevlådan.
Det finns delivery som är ungefär som hemkörd pizza
Dan Carlsson är kommunpolis i Lysekil, Sotenäs och Munkedal, han beskriver likt tonårskillen att man i vissa fall kan jämföra narkotikahandeln med det moderna sättet att köpa pizza.
– Det är givetvis den klassiska langningen på platser men det finns också att de beställer själva via internet. Det finns ju delivery som är ungefär som hemkörd pizza, det gäller bara att ha rätt telefonnummer, säger han.
Även tullverkets biträdande enhetschef på tullkriminalenheten i väst, Gill Eriksson, beskriver en förändring vad gäller tillgängligheten till droger. Tullen gör allt fler narkotikabeslag i posten.
– I den verksamheten, både post och kurir, gör vi jättemycket beslag. Det är mindre beslag, men väldigt många. Där tror jag att de flesta ungdomarna får tag i sin narkotika, möjligtvis med undantag för cannabis, det kan man få tag i på närmare håll, säger hon.
Beställningarna görs via darknet och oftast gäller det droger i pulverform eller läkemedel så som tramadol, som ökat markant i tullens utredningar, berättar Gill Eriksson.
– Vet du bara hur du ska gå in där är det en jättemarknad. Det är enklare att gå in och bara beställa, du behöver inte prata med någon. Det kommer direkt i brevlådan. Men du har ingen aning om vad det är du får, du kan beställa något som är fullständigt livsfarligt, säger Gill Eriksson och fortsätter:
– Vem som helst kan ju beställa narkotika på nätet, och sen är det post och kurirföretagen som ovetande sköter leveranserna. På detta sätt når säljarna sina köpare överallt i Sverige.
Innan drogerna hamnar i ungdomarnas händer har de ofta färdats en lång väg. Från Colombia, Spanien, Indien eller Afghanistan – via kurirer från Europa till kriminella gäng i Sverige.
Bohuslän är en pulsåder till Norge
Bohuslän ligger lägligt till för narkotikamissbrukare. Gill Eriksson berättar att det är naturligt att mycket narkotika hamnar i Bohuslän eftersom E6 går rakt genom regionen.
– Bohuslän är en pulsåder till Norge. Merparten av narkotikan kommer genom södra Sverige och går E6 upp. Norge är en stor marknad för narkotika och mycket av den narkotika som beslagtas i Sverige ska vidare till Norge. Uddevalla ligger på vägen, så det är rent geografiskt en bra plats att lasta av på, säger hon.
Tony Bengtsson är kommunpolis i Uddevalla och Färgelanda. Han berättar om hur bohusläningarna brukar förvara narkotika.
– Det är oerhört vanligt att man lägger det i sin flickväns eller kompis lägenhet, ibland med vetskap men många gånger med deras ovetskap. Man hyr lägenheter i andra hand och tredje hand, fjärde hand så att vi inte ska veta var vi ska leta. Och det kan vara i förråd eller i skogen. Det är olika sätt att handskas med narkotikan för att vi inte ska hitta det, säger han
Innan narkotikan når konsumenten administreras det av kriminella gäng. I Uddevalla finns inget gäng som dominerar marknaden. I stället samsas flera nätverk om de värdefulla konsumenterna.
Nu är det snart fem år sedan trippelmordet i Uddevalla inträffade och bröderna Saliba sattes bakom lås och bom. Bara dagar efter att de greps uppstod en lucka på narkotikamarknaden i Uddevalla. Bohusläningen rapporterade då om att nya gäng uppstod på var sin sida av stan – som slogs om narkotikakunderna. Ett gäng på Dalaberg och ett på Tureborg.
För Tony Bengtsson är det naturligt. – Det är ju så att när en aktör försvinner poppar någon annan upp, så fungerar det tyvärr, säger han.
Vi har de kriminella organisationerna som vi vet tillhandahåller narkotika i vårt område
– Faktum är att just nu är det relativt lugnt vad gäller den biten, men det finns områden där narkotikan kommer från ett håll och andra områden där det kommer från annat håll. Det är klart att det blir rivalitet däremellan. Det finns flera aktörer som försöker komma åt kunderna.
– Det kan finnas någon som säljer narkotika som gör det för någon från en annan ort, vi har Göteborg och vi har Trollhättan till exempel. Sen är det klart att vi har grupperingar här också, säger Tony Bengtsson och fortsätter: – Vi har de kriminella organisationerna som vi vet tillhandahåller narkotika i vårt område. Men vi har många aktörer här. Det är lite öppet just nu. Vi har till exempel både Granit mc, Bandidos och Brödraskapet.
Efter julhelgerna larmade en person polisen efter att ha sett skotthål på en dörr i centrala Uddevalla. Enligt Tony Bengtsson är en teori att det handlar om just en konflikt mellan gängen i stan. – Det är en turbulens på marknaden nu och det finns konflikter mellan olika grupperingar, säger han.
Är det efter trippelmordet?
– Ja, Saliba var en stor del av marknaden, men de var inte ensamma, det fanns grupperingar då också.
– Alla vill ha monopol kan man säga, eller jobbar efter att få så stora marknadsandelar som möjligt. Det är som företag som vill expandera och precis så jobbar man här också. Det är för att få större intäkter.
Hur sker vanligtvis försäljningen?
– Det beror helt och hållet på hur man gjort upp affären. Man kan hämta det hos leverantören, det kan vara att man får det kört till sig eller att man har en bestämd plats man lägger det på och går dit och hämtar det. Det är bara fantasin som sätter stopp för tillvägagångssätten, säger Tony Bengtsson.
Josefin som blev amfetaminberoende som 14-åring började själv sälja droger när hennes mamma drog in veckopengen. Enligt Tony Bengtsson är det vanligt att försäljning av narkotika blir ett sätt att finansiera sitt eget missbruk.
– När någon brukar själv vill man tjäna mer pengar, cannabis är som det är. Andra preparat kan du tunna ut, lägga in annat innehåll i och dryga ut, säger Tony Bengtsson.
Hon gick raka vägen till Kampenhof och tog droger efter två veckor på avgiftning
Ett halvår efter att Josefin provat cannabis för första gången åkte hon in på avgiftning. Efter två veckor var hon ute igen. Då genomförde hon kissprov och samtal med socialtjänsten en gång i veckan.
Men hon föll snabbt tillbaka i gamla spår. – En gång tog det bara två timmar efter att hon kommit hem, hon gick raka vägen till Kampenhof och tog droger efter två veckor på avgiftning. Det är så lätt att fortsätta, säger hennes mamma som beskriver tiden som ett rent helvete. Under åren kom Josefin att pendla mellan vistelser på avgiftningskliniker och allvarligt missbruk.
Ett år efter att hon provat cannabis var hon helt fast i narkotikaberoendet. Amfetaminet fick henne att sluta äta i långa perioder. När hon blev tvångsvårdad för att bli ren ett par år senare, vägde hon bara 34 kilo. – Jag var yr och det svartnade framför mina ögon när jag reste mig. Jag mådde inte dåligt då för jag hade droger i mig. Men det var kritiskt.
Poliserna i Bohuslän vittnar alla om en förändrad inställning till droger de senaste åren.
Sara Olsson, kommunpolis i Tanum och Strömstad, upplever att det bara under de senaste åren blivit allt vanligare att unga redan i högstadiet testar droger, framförallt cannabis. – Det är på ett sätt lite mer öppet nu, det är på något sätt mer accepterat, unga ser det inte som en så stor grej att röka cannabis längre, det är svårt att diskutera när legaliseringsdiskussionen finns, det är jättesvårt, säger hon.
Gill Eriksson på tullverket håller med. – Reaktionen från föräldrar är ofta "Det är inte så farligt", man saknar insikten av ett långvarigt cannabismissbruk. Det bryter ner delar av hjärnan och kan ge långsiktiga effekter men den kunskapen finns inte och i takt med att drogliberaliseringen ökar är det klart att det påverkar svenska ungdomar, säger hon.
Idag är Josefin fri från drogerna och kom ur det efter vistelsen på ett hem för tvångsvård. Hon håller med om att drogliberalismen kan vara farlig. – Alla sjunger om kola hit och tjack dit, det romantiseras i tv och allt möjligt, det blir en grej och då vill man testa, säger hon.
– Hade jag träffat mig själv nu, så som jag var då, hade jag gett mig själv en lavett och sagt "skärp till dig". Det har varit en onödigt lång resa jag behövt ta för ett val jag gjorde.
Vad är ditt råd till en 13-åring som vill testa droger nu? – Vänta.
