Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor (KD) och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M) vill uppdatera energiöverenskommelsen.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor (KD) och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M) vill uppdatera energiöverenskommelsen.

M och KD vill se mer kärnkraft i uppgörelse

Moderaterna och Kristdemokraterna vill uppdatera energiöverenskommelsen de gjorde med S, MP och C 2016 och föra in mer kärnkraft. För klimatets och leveranssäkerhetens skull, hävdar de. Går det inte vill de söka en ny uppgörelse – Liberalerna och SD erbjuder sig att hänga på.

ANNONS
|

- Jag väljer att ta fasta på att de säger att de vill utveckla överenskommelsen, den har skapat långsiktiga spelregler för svenskt näringsliv. Och det finns ju ingen annan konstellation som skulle kunna skapa sådana långsiktiga spelregler, säger energiminister Anders Ygeman (S).

Han ser inget behov av att se över kärnkraftsdelarna i överenskommelsen, däremot sådant som problem med elnät, effektproblem och tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Han är också beredd att diskutera kraftvärmens villkor, trots att januariavtalet mellan regeringen, C och L, innebär att subventionerna för kraftvärme slopas.

ANNONS

Andra saker

- Vi avskaffar subventionerna, ja, men det kanske finns andra saker vi kan göra för att gynna den, inom ramen för energiöverenskommelsen, säger Ygeman.

"Äntligen", säger Liberalernas partiledare Jan Björklund om M och KD:s gemensamma förordande av mer kärnkraft. Han säger att hans parti är berett att direkt sätta sig ner med M och KD för att utforma förslag för en ny långsiktig energipolitik. Om SD sedan skulle vilja hänga på förslag från de samtalen i riksdagen så har han inga problem med det.

Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson säger att de är öppna för samtal, M-KD-förslagen följer vad SD drivit.

Räcker inte

Även om de fyra partierna skulle stå bakom en ny inriktning så räcker det inte för majoritet i riksdagen.

M och KD vill i första hand uppdatera den existerande överenskommelsen med regeringspartierna och Centerpartiet. De hävdar att mycket har hänt på de tre år som gått sedan uppgörelsen träffades och listar nio punkter som borde ses över.

Centerpartiet är inte intresserat av en uppdatering som öppnar för mer kärnkraft.

ANNONS

- Det finns ett behov av att diskutera verkliga problem istället för att plocka billiga poänger på enskilda energislag, säger Rickard Nordin som företräder sitt parti i den grupp som följer upp 2016 års överenskommelse.

- Vår avsikt är inte att spräcka någon energiöverenskommelse, utan uppdatera den, säger Moderatledaren Ulf Kristersson på en pressträff med KD-ledaren Ebba Busch Thor.

Det är bara om andra "tvärvägrar" att göra de förändringar som M och KD vill se som det kan bli dags att söka nya allianser, framhåller KD-ledaren.

"Spräck inte"

Energibranschen har nyligen avrått M och KD från att spräcka den nuvarande överenskommelsen.

M och KD anser att överenskommelsen inte har svar på hur vi får mer el och mer ren el, som klimatomställningen och en konkurrenskraftig industri kräver. Om politiken trycker på för att utveckla kärnkraften och bygga mer kärnkraft gynnar det både klimat och leveranssäkerhet, hävdar de. De vill att ägaren staten ber Vattenfall att se över möjligheterna att driva Ringhals 1 och 2 vidare.

ANNONS

- Lönsamheten är hyfsat god nu för Ringhals 1 och 2. Vi vill att man ska utreda förutsättningar för att driva dem vidare, säger Ebba Busch Thor.

TT

Fakta: Mest el från kärnkraft

Andel av elproduktionen i Sverige 2018:

  • Kärnkraft 42 procent
  • Vattenkraft 38 procent
  • Vindkraft 11 procent
  • Konventionell värmekraft 9 procent

Källa: Energimyndigheten

Fakta: Energiöverenskommelsen

Energiöverenskommelsen träffades i juni 2016.

Bakom den står Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt de tre borgerliga partierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Grunden ska vara ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Den innehåller tre övergripande mål:

"Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter nå negativa utsläpp.

Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.

Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017".

Källa: Energiöverenskommelsen, regeringen.se

ANNONS