År 2018 hade Pernilla Sjöholm varit singel i ett år, efter en sju år lång relation. En dag matchade hon med en man som hette Simon på dejtingappen Tinder. Han ville ses på en dejt i Stockholm men Pernilla satt upptagen i ett affärsmöte. När Simon då ville flyga henne till Barcelona för en dejt tyckte hon att det kändes lite för mycket från en man hon aldrig hade träffat.
I stället pratade de i telefon under två veckors tid. När Simon sedan ville bjuda henne till Amsterdam för att träffas tackade hon ja. Det blev aldrig någon romans, men Pernilla hade väldigt roligt ihop med Simon. Efter dagarna i Amsterdam uppstod en vänskap och de fortsatte ha nästan daglig kontakt. De pratade om allt och skojade friskt med varandra.
Det dröjde åtta månader innan Simon bad om att få låna pengar. Han skickade foton och röstmeddelanden till Pernilla där han berättade om hur hotfulla gangsters hade försökt attackera honom och frågade om hon kunde låna honom 30 000 dollar, tills han satt sig i säkerhet.
Summan motsvarade över 300 000 svenska kronor och Pernilla tvekade, men hon kunde inte komma på något viktigare än att hjälpa en vän som befann sig i omedelbar fara. Därför tog hon ut sina besparingar som hon hade satt undan för att köpa en lägenhet.
Simon hörde av sig och var tacksam, men han behövde låna ytterligare 10 000 dollar. Snart skulle han kunna betala tillbaka hela summan, lovade han.
Och mycket riktigt. Veckan därpå fick Pernilla ett digitalt kvitto på en banköverföring från Simon. Han hade fört över 100 000 dollar till henne. Mer än dubbelt av vad han var skyldig. Han berättade hur han ville tacka henne efter att hon funnits där för honom i hans livs svåraste stund.
Men pengarna dök aldrig upp. Enligt Simon behövde banken ett fysiskt möte med honom för att godkänna transaktionen. Därför bad han henne betala för flygbiljetter för att kunna ordna det. Sparkontot var tomt, så Pernilla fick använda sitt kreditkort för att kunna betala flygbiljetterna.
Totalt lånade Pernilla ut drygt en halv miljon kronor till Simon. Pengar hon aldrig fick tillbaka.
Det visade sig att mannen hon lånat ut pengar till var Simon Leviev, en bedragare som lurat flera kvinnor samtidigt på stora summor pengar. Genom en granskning av norska tidningen VG, och sedan i en omtalad dokumentär på Netflix, blev han känd som ”Tindersvindlaren”.
Gjorde polisanmälan – sen stod det still
Efter chocken över att ha blivit lurad och utnyttjad hade lagt sig gick Pernilla Sjöholm till polisen för att göra en anmälan. Sedan stod allt still. Hon upplevde att det inte fanns någon som kunde berätta för henne vad som skulle hända, hur viktigt det var att kontakta sin bank och låneinstitut, eller för att ge emotionellt stöd.
– Jag hade en terapeut som sa att hon inte kunde hantera mig och skickade mig till ett traumacenter. Men de tog inte emot mig för de tyckte inte det var trauma nog för dem, säger Pernilla Sjöholm.
Pernilla kände att hon gjorde allt rätt, men bedragaren blev ändå inte gripen och hon stod barskrapad och utan stöd.
Nu vill Pernilla starta ett center för människor som hamnat i samma situation som hon gjorde. En organisation som kan ge stöd specifikt till bedrägerioffer. Arbetet kretsar just nu kring att hitta rätt jurister och psykologer att samarbeta med.
– Det kommer rikta sig till människor som har råkat ut för emotionella bedrägerier, det vill säga inte kortbedrägerier. Det är när du har blivit manipulerad av en annan människa som ditt psyke får sig en extra törn.
I dag lever Pernilla i en relation och blev nyligen mamma till tvillingar.
– Jag har mått otroligt dåligt men är väldigt lycklig i dag. Även om inte alla ekonomiska bitar är lösta och jag fortfarande har kvar sår från mitt trauma när det kommer till tillit. Förut litade jag på min egen magkänsla. Den försvinner helt när man är med om något sådant här.
Dokumentären fick folk att tänka om
Tillsammans med två andra kvinnor som också fallit offer för Simon Leviev trädde Pernilla Sjöholm fram i granskningen som norska tidningen VG gjorde år 2019. Artikeln blev väldigt uppmärksammad och målade upp bilden av en mästermanipulatör som utnyttjade förtroendet han vann hos kvinnor. Men Pernilla och de andra som trädde fram ifrågasattes och skuldbelades av vissa efter publiceringen.
När Netflix tre år senare publicerade sin dokumentär var reaktionerna annorlunda.
– Helt plötsligt hade folk kunnat se bakgrunden lite mer på djupet. Jag är väldigt stolt över att vi faktiskt lyckades skapa samtal om bedrägeri över hela världen. Vi väckte något hos folk som gjorde att de började tänka om.
Än i dag är det många som hör av sig till Pernilla Sjöholm och vill skriva av sig om sina egna upplevelser.
– De skriver saker i stil med: ”Jag vet inte om du kommer läsa det här, men jag vet i alla fall att du inte kommer döma mig för det jag har råkat ut för.”
Varningstecknen att se upp för
Förövarna som utsätter sina offer för emotionella bedrägerier kan vara väldigt skickliga, menar Pernilla. De överöser sina offer med kärlek och gemensamt för många är att förhållandet ofta blir väldigt intensivt och går snabbt fram.
– De är duktiga på att smyga in problem innan själva pengafrågan dyker upp. De kanske sår ett frö om att de sitter fast i någon situation, säger Pernilla Sjöholm.
Om den första fasen i ett förhållande är väldigt intensiv kan det vara en varningsflagga att vara uppmärksam på, enligt Pernilla. I och med att många inleder nya förhållanden över internet vill hon också varna för AI-teknikens snabba framsteg.
Genom så kallade ”deepfakes” kan en person i ett filmklipp eller videosamtal få ett annat ansikte och en annan röst med väldigt trovärdiga resultat.
– Du kan ha ett videosamtal med en människa och så är det egentligen någon helt annan. AI är något som har tagit skrämmande steg framåt och som bedragarna använder sig av. Man ska vara extra vaksam i dag jämfört med för bara ett halvår sedan. Det är jätteverkligt och du ser ingen skillnad. I mitt fall hjälpte det visserligen inte att träffade personen i verkligheten. Men mitt fall är också ganska spektakulärt jämfört med många vanliga romantiska bedrägerier som utspelar sig på nätet.
Offer för brott – hit kan du vända dig
Brottsofferjouren är en ideell organisation som driver den nationella telefonlinjen för brottsofferstöd, med telefonnummer 116 006.
Brottsutsatta kan vara anonyma i kontakten med Brottsofferjouren och stödet är kostnadsfritt. Volontärerna har avgett tystnadslöfte och ingen polisanmälan krävs för att få stöd. Det finns omkring 65 lokala jourer runtom i Sverige med sammanlagt cirka 1 300 volontärer som erbjuder:
• Medmänskligt stöd av någon som lyssnar och förstår.
• Information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor.
• Stöd vid eventuell rättegång.
• Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag.
Källa: brottsofferjouren.se
