Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Eva Bejhed, bibliotekarie, läser om kvinnor med känsla för naturfynd. Bild: Redaktionen: Strömstads Tidning
Eva Bejhed, bibliotekarie, läser om kvinnor med känsla för naturfynd. Bild: Redaktionen: Strömstads Tidning

Spännande om fossilletande kvinnor

Veckans tips handlar om två kvinnor som gör stora insatser för forskningen medan andra tar åt sig äran. Den står på verklig historisk grund från tidigt engelskt 1800-tal.

Mary Anning föddes 1799. I hela sitt liv bodde, levde, verkade hon i Lyme Regis på den engelska sydkusten. Pappan var möbelsnickare. Han hade svårt att försörja familjen. Tio barn föddes i äktenskapet. Två nådde vuxen ålder, Mary och Joseph.

För att få extra inkomster och av intresse letade fadern efter fossiler i kalkstensklipporna. Tidigt tog han med sig barnen och visade vilka former man borde uppmärksamma. Mary blev den som visade störst intresse. Strandfynden togs om hand, rengjordes, putsades och arrangerades. De såldes till vetenskapsmän och intresserade besökande. Småningom fick familjen råd att inrätta en butik.

Sina kunskaper om strandfynden skaffade hon sig genom praktik.

Mary fick inte någon formell skolutbildning. Sina kunskaper om strandfynden skaffade hon sig genom praktik, kan man säga – genom att leta, sammanfoga, jämföra. Kända paleontologer, bland annat från National Royal Society, köpte fossil av henne och tog äran åt sig av upptäckterna.

Elisabeth Philpot, född 1780 i London, flyttade till Lyme Regis tillsammans med två systrar. Hon fascinerades av strandfynden, letandet, och blev en stödjande och nära vän till Mary Anning, trots åldersskillnaden och deras olikheter. Elisabeth Philpot hade skolunderbyggnad och tillhörde en annan samhällsklass. De hade stort utbyte av varandras kunnande och sällskap. De ville varandra väl. Det blev en mångårig vänskap – om än inte utan komplikationer och avbrott. Intresset för fynden, fossilerna, förenade dem.

”Det är lysande berättat.”

Tracy Chevalier har skrivit flera historiska romaner med verklighetsbakgrund. I Okända väsen har hon skickligt och inkännande levandegjort intressanta karaktärer och förhållanden. Det farofyllda fossiljagandet, dokumentationen av fynden och tillvaratagandet av dem, de förhållanden karaktärerna levde under och deras känslor, drivkrafter, levnadsvillkor. Händelserna skildras ur kvinnornas perspektiv. I vartannat kapitel berättar Mary Anning och i vartannat är det Elisabeth Philpot, som ger sin version. In på huden förstår vi de glädjeämnen och svårigheter karaktärerna har att hantera. Det är lysande berättat, levandegjord vetenskapshistoria när den är som bäst. Tracy Chevalier fängslar oss och leder läsaren direkt in i världar, som nu på många sätt känns främmande – trots att de var verklighet för alls inte särskilt länge sedan.

Föraktet för dem med begränsade ekonomiska resurser var massivt.

Mary Annings skicklighet och fynd fick inte det erkännande hon gjort sig förtjänt av. Andra, män, tog åt sig äran av fynden. Först 2010 blev en "varelse" uppkallad efter henne. Elisabeth Philpot uppskattades men fick inte något officiellt erkännande.

National Royal Society var på den tiden en förening där kvinnor var bannlysta, till och med förbjudna att närvara sammankomsterna. Föraktet för dem med begränsade ekonomiska resurser var massivt.

En film, Ammonite, med utgångspunkt från Mary Annings liv och verk, i regi av Francis Lee och med Kate Winslet och Soarsie Ronan i bärande roller, finns nu att se. Den är – åtminstone delvis – en helt annan historia än den, som Tracy Chevalier förmedlar.

Fakta: Tracy Chevalier

Amerikansk författare, bosatt i London.

Veckans bok: Okända väsen

Översättning: Anna Strandberg

Svensk utgåva, Damm förlag, 2010

Fler böcker: Flicka med pärlörhänge, När änglar faller, Den blå färgen, Damen med enhörningen, Oskuld och erfarenhet