Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
DÅ-NU. Rosa gruppens dansare summerar 11 år.

Sista dansen ihop efter 11 år

Vemod men också, kan man anta, pirrig förväntan. Nio tjejer i Kulturskolan har dansat tillsammans sedan 2006. Nu splittras Rosa gruppen. Men innan dess – avskedsföreställning.

Då-Nu. Det är deras egenproducerade bakåtblick på sina gemensamma dansår. Inte mindre än 58 koreografier har de dansat tillsammans. Bitar från dem alla utgör nu avskedsprogrammet. Som en extra krydda visas samtidigt film från de ursprungliga föreställningarna, så att man kan se dansarna som 5-6-åringar dansa samma dans som i dag.

De sätter samman hela föreställningen själva, med hjälp förstås av dansläraren NIna Sire, som följt dem hela vägen. Men Kulturskolan står bara för lokalen, så de har fått söka bidrag och räkna pengar för att få det hela att gå ihop. En ny svart basdräkt har de köpt. Sedan kompletterar de med accessoarer, som i många fall ståt att finna i Kulturskolans kostymförråd. Eller hos N3, Trollhättans kulturskola som lånar ut från sitt stora förråd.

Favoriter genom åren, då?

– Nunnedansen, säger många.

Temat är Save the world och att dansen är populär beror bland annat på att den har ett budskap de måste förmedla, utöver själva dansandet.

Så är några fästa vid Blomdansen och några vid Freak. Det finns nog gott om höjdpunkter.

Känns det vemodigt att skiljas åt?

– Ja, jätte, svarar Linnéa Borrman omedelbart.

– Det känns konstigt att splittras. Vi har blivit som en familj, vi har ju setts tre gånger i veckan, säger Nora Hagström.

– Ni är väldigt tajta med varandra i alla rörelser, i allt ni gör. Även om ni är olika som personer känner ni varandra så väl, konstaterar Nina Sire.

Det skapar en trygghet på dansgolvet.

Men nu finns ingen återvändo. Tre av Rosa gruppens medlemmar har sökt dansgymnasiet i Uddevalla.

– Jag vill bli bakgrundsdansare till olika artister, säger Tuva Sire Jedkvist.

Hon hoppas på först Sinclair i Uddevalla och sedan Balettakademin.

– Jag fortsätter med dansen så länge det går. Men annars kan jag tänka mig att bli sjukgymnast, säger Linnéa Borrman.

Nicolina Orvelin vill gå dansgymnasiet nu. Sedan får hon se vart det bär.

Vad ger då dansen?

– Om jag har en dålig dag och kommer hit blir jag glad, förklarar Linnéa Borrman.

De andra nickar. Det handlar om glädje. Det klart att man ibland kan känna att man inte orkar, men man går hit och gör så gott man kan.

Tre i Rosa gruppen börjar gymnasiet i Strömstad till hösten, två börjar nian på Strömstierna och Nora Karlsson trean på gymnasiet. Det finns alltså grund för en framtid för de rosa. NIna Sire fyller på med andra danselever.