När jag gick i skolan fick vi lära oss mycket om den svenska historien, kungar och krig från Magnus Ladulås till Gustav IV Adolf. Gustav Vasas flykt genom Dalarna, Stockholms blodbad och så vidare. Men vad jag minns nämndes aldrig att vårt landskap Bohuslän faktiskt inte var en del av den här historien. Bohusläns historia är i stället en del av den norska historien, och en viktig del av den. Tidvis har även Danmark haft makten över landskapet – men även då räknades det som en del av Norge.
Grebbestadsförfattaren Tomas Andersson fyller en stor lucka i historieskrivningen när hans bok Bohusläns historia – från järnålder till 1658 ges ut.
Viktig del av det norska riket
Viken, som Bohuslän kallades i äldre tid, var en viktig del av det norska riket under vikingatid och tidig medeltid. Landskapet låg strategiskt mellan de olika maktsfärerna – svearna i öster, danskarna i söder och norrmännen i norr. Kontrollerade man Viken hade man makt över handelsrutter och viktiga marina och militära stödjepunkter. Just därför är också Bohusläns historia rätt blodig.
Bohusläns första stad var Kungahälla, som låg ungefär där Kungälv ligger i dag. Det var också Norges viktigaste stad på 1100-talet – Snorre Sturlusson skriver att "det inte fanns någon mäktigare stad i hela Norge på den tiden".
Det var en stad präglad av hantverk och handel. Varor från Dalsland, Värmland, Västergötland och Viken lastades och lossades vid bryggorna och skeppades till övriga delar av Norge, Danmark och England. Någon stor stad befolkningsmässigt var det aldrig frågan om – befolkningen översteg troligen aldrig femhundra personer.
I Kungahälla förvarades enligt legenden (som Snorre själv återberättar i sin Heimskringla) en bit av Jesus kors som kung Sigurd Jorsalafare ska ha fört med sig från sitt korståg till Jerusalem. Det var en stad där rikedomar samlades, och därför var det oundvikligt att den förr eller senare skulle attackeras och plundras. Det skedde år 1135, då en här bestående av vender (från nuvarande östra Tyskland) attackerade, plundrade och i princip jämnade staden med marken.
Reliken från "det heliga korset", om den funnits i verkligheten, försvinner här ur historien.
Hade inte detta skett, spekulerar Tomas Andersson, kanske strömmar av pilgrimer de närmsta århundradena tagit sig till Kungahälla likaväl som till Sankt Olavs grav i Nidaros.
Bohusläns historia – inte bara kungar och krig
Norra Bohuslän var också en mycket viktig plats för de tidiga norska kungarna. Påfallande ofta sker strider på land och till sjöss som har en avgörande betydelse för historiens gång – och flera kungar är begravda där de fallit, i trakterna kring nuvarande Strömstad, Skee och ner till Munkedal.
Men Bohusläns historia är inte bara kungar och krig – Tomas Andersson gör också ett mycket bra jobb med att mejsla fram en bild av hur vardagslivet kan ha sett ut i Viken under vikingatiden och medeltiden. Särskilt intressant är skildringen av brytningstiden då kristendomen infördes i området, med ett helt annat sätt att se på tillvaron, mellanmänskliga relationer och livet efter detta.
Bohusläns dansk-norska historia avslutas med några ovanligt brutala och förödande krig där bland annat svenskarna brände Uddevalla 1645 – ett rätt taskigt sätt att presentera sig inför den kommande svenska överhögheten, kan tyckas.
1658 intog svenskarna hela Bohuslän och sedan freden i Roskilde samma år är landskapet svenskt. Där avslutas Tomas Anderssons spännande historiska odyssé och jag blir genast sugen på att läsa en eventuell fortsättning in i vår tid.
Tomas Andersson, författare bosatt i Grebbestad, har skrivit Bohusläns historia – från järnålder till 1658.
