Elaf Alis bok ger hopp om att det går att förändra.
Elaf Alis bok ger hopp om att det går att förändra. Bild: Hugo Thambert

Det går att förändra en pappas hederstänkande

Eva Danielsson, bibliotekarie på Strömstads gymnasium, berättar om en skildring av hedersförtryck som alla borde läsa.

ANNONS
|

Elaf Ali var fyra år när hon 1991 kom från Irak till Sverige med sin familj. I år, trettio år senare, kom hennes mycket uppmärksammade författardebut, en självbiografisk historia där hon berättar om hur hederskulturen har präglat hennes uppväxt, men också om sin frigörelse från den.

När en pojke en dag ringde och frågade efter henne fick pappan ett raseriutbrott...

När Elaf som tioåring fick sin första mens förvandlades hon plötsligt i föräldrarnas ögon till en kvinna, vilket ändrade hennes liv drastiskt. Hon fick inte längre klä sig som hon ville, och tilläts inte att träffa killkompisar eller hälsa på i ett hem där det fanns män i huset. Elaf som varit en sportig pojkflicka tvingades sluta med fotbollen, sim- och ridlektionerna.

ANNONS

Förtrycket eskalerade när Elaf kom in i tonåren. När en pojke en dag ringde och frågade efter henne fick pappan ett raseriutbrott och kallade sin dotter för en äcklig hora. Några år senare blev hon bokstavligen utsläpad i håret av sin pappa, som ertappat henne i en butik när hon pratade med en kille hon var förälskad i. Föräldrarnas ideliga försök att få henne bortgift med någon från samma bakgrund började när Elaf var 15 år och fortsatte under många år framöver. Ovanpå allt detta blev hon utsatt för mobbning och rasism i skolan.

Hon har bland annat jobbat som krönikör på Expressen och programledare på SVT.

Elaf blev överlycklig när hon lyckades komma in på medieprogrammet i gymnasiet. Media var hennes stora intresse och det ledde så småningom till att hon kunde utbilda sig till journalist. Hon har bland annat jobbat som krönikör på Expressen och programledare på SVT.

2019 kände Elaf att tiden var mogen att resa tillbaka till Irak för att träffa sin släkt och få uppleva hur folk lever där. Hennes skildring från resan vittnar tyvärr gång på gång om det starka kvinnoförtryck som fortfarande genomsyrar det irakiska samhället, och som också kunde återfinnas bland hennes släktingar.

Hon underströk att heder inte har något att göra med religion eller nationalitet.

I sitt framträdande på årets bokmässa i Göteborg berättade Elaf att hon ville skriva boken eftersom ingen i Sverige tidigare hade skrivit om hedersförtryck ur det här perspektivet. Hennes syfte var att sprida kunskap och ta bort det tabu som hon menade fortfarande finns när det gäller att prata öppet om det här ämnet. Hon underströk att heder inte har något att göra med religion eller nationalitet. Insprängt i berättelsen finns korta faktaavsnitt som förklarar olika aspekter av hedersbegreppet.

ANNONS

Det här är en viktig bok som alla borde läsa!

Det var viktigt för Elaf att föräldrarna skulle få komma till tals, så i boken finns också intervjuer där de berättar om hur de har påverkats av de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Irak. Mamman verkar ha blivit ännu mer förankrad i sitt forna hemlands kultur. Pappan däremot har nu fullständigt ändrat sitt synsätt, mycket tack vare Elafs målmedvetna bearbetning, och har nu, som hon uttryckte det, förvandlats från hennes förtryckare till hennes försvarare. Hon har idag en mycket bra relation till honom.

Det här är en viktig bok som alla borde läsa! Inte minst gäller det flickor som är i samma situation som Elaf varit i, och som behöver få känna att det finns hopp om ett annat liv.

Elaf Ali fick 2021 års Kvist-stipendium (Birgitta Ahltorps stiftelse för kvinnors väl i samhället) för sin romandebut med den självbiografiska boken Vem har sagt något om kärlek?

Motivering:

”Elaf Ali har genom sin bok givit en röst åt alla de flickor och kvinnor som lever under hedersförtryck i Sverige. Hennes bok får flickor och kvinnor i en liknande situation att känna igen sig och den kan fungera som stöd för dem. Dessutom sprider boken ovärderlig kunskap om hur hederskulturer fungerar och ger konkreta råd om vart man kan vända sig som utsatt.”

ANNONS