Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Strömstads Tidning
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Carl Johan De Geer utanför en byggnadstunnel vid nya Slussen. I hans postapokalyptiska roman 'Råttornas herre' har Stockholm utplånats av en atombomb och överlevare har bildat vad de kallar Mosebacke republik, i samma grotta vid spillrorna av nya Slussen.
Carl Johan De Geer utanför en byggnadstunnel vid nya Slussen. I hans postapokalyptiska roman "Råttornas herre" har Stockholm utplånats av en atombomb och överlevare har bildat vad de kallar Mosebacke republik, i samma grotta vid spillrorna av nya Slussen. Bild: Amir Nabizadeh/TT

Carl Johan De Geer: En metafor för döden

Ett postapokalyptiskt Stockholm där muterade råttor vill ta makten över världen. Allkonstnären Carl Johan De Geer har skrivit "Råttornas herre", en spretig dystopi med illustrationer av Jan Lööf, hans parhäst sedan 61 år.

Atombomben har nästan förintat Stockholm. Överlevarna har bildat vad de kallar Mosebacke republik i en grotta vid spillrorna av Slussen. Carl Johan De Geer är en av dem, eller "CJ 232" som han heter i boken, som gärna blandar sin berättelse för eftervärlden med filosofiska utsvävningar.

– Boken består till större delen av ovidkommande utvikningar. Det är ju min specialitet överhuvudtaget. Om jag ska föreläsa om något så består det näsan bara av ovidkommande utvikningar till andra saker, säger Carl Johan De Geer.

Han smuttar på en espresso i förlagets soffa i Gamla Stan i Stockholm och glider följdriktigt bort från ämnet för att berätta om arkitektur, cykelreparationer och sin lokala fiskhandlare. Det är svårt att stoppa den pågående monologen. "Råttornas herre" är en uppföljare till hans science fiction-roman "Tellus-syndromet" (2018) och eftersom allt De Geer skriver är självbiografiskt i någon bemärkelse framstår utvikningarna ändå som delar av ett enda sammanhängande collage.

– Om jag som 82-åring skulle känna mig pessimistisk och upplever att jag inte har lika lång tid kvar att leva som jag har levt, så är ju boken ett slags metafor för döden, säger Carl Johan De Geer.

Parodi på Akademien

I "Råttornas herre" lider människorna av radioaktiva strålskador, krämpor och psykisk sjukdom som i värsta fall leder till "nödslakt". Religion och rättsväsende har ersatts av "Costner-Akademien", en parodi på Svenska Akademien som dyrkar Hollywoodskådespelaren Kevin Costner vars två filmer "The postman" och "Waterworld" har blivit heliga. Den senare eftersom Costners rollfigur lyckas förvandla urin till vatten.

– Det är en dröm de har i Mosebacke-republiken, hur de ska bli av med allt urin och lösa Kevin Costner-pusslet, säger Carl Johan De Geer. Han förklarar även sin kärlek till "The postman" – en framtidsvision där USA har fallit sönder i olika klanstyrda gangsterrepubliker. Costner spelar en man som enar landet genom att ta på sig en brevbäraruniform och dela ut post.

– Filmen bedömdes inte som en politisk idéfilm alls, man tyckte bara att det var en misslyckad science fiction. Men den innehåller ju en underbar idé: att först när det finns ett ordnat postverk med riktigt fina, snygga postkontor kan man ena och stärka ett samhälle. Det är en nödvändig infrastruktur som funnits i hundratals år, säger Carl Johan De Geer.

Somliga i Mosebacke Republik invänder att det inte behövs något postverk då de bor i en grotta. Andra hävdar att det har en principiell betydelse.

Samtidigt svälter människorna. Feta maskar eller svampar är vad man kan hoppas på i form av föda. Och råttor förstås. Men experimenten för att göra råttorna större går snett och förvandlar gnagarna till intelligenta varelser som förslavar sina ägare.

"Lööf är ganska excentrisk"

Den legendariske serietecknaren Jan Lööf har bidragit till "Råttornas herre" med illustrationer i 1500-talsstil. Lööf förde in kronprinsessan Victoria i handlingen genom att avbilda henne som en blandning av Moder Svea och Snömannen på omslaget (tillsammans med Lööf själv, De Geer och Gurra G från Just D, som också förekommer i boken). De Geer lät således överlevarna i boken följa en underjordisk tunnel till det söndersprängda kungliga slottet för att leta efter kronprinsessan Victorias vänliga vålnad.

Carl Johan De Geer verkar för ett ögonblick förlora sig i sin fantasivärld innan han visar att Lööf också har avbildat den mexikanske målaren och Frida Kahlos man, Diego Rivera, som en av råttforskarna.

– Jag hade ett laboratorium med vetenskapsmän i vita rockar som håller på med hemska experiment, men att det just skulle vara Diego Rivera är Janne Lööfs eget påhitt. Han är ju ganska excentrisk.

Rättat: I en tidigare version förekom ett felaktigt ord i ingressen.

Kristoffer Viita/TT

'I ett kapitel räknar jag upp en lång rad myter. Till exempel råttan i pizzan. De anklagade en pizzeria för att de hade slaktade råttor hängande på slaktkrokar, vilket förmodligen inte var sant, men här är det ju aktuellt eftersom det är det enda kött man kan komma över', säger Carl Johan De Geer om tillvaron i hans kontrafaktiska sci-fi-roman 'Råttornas herre'.
"I ett kapitel räknar jag upp en lång rad myter. Till exempel råttan i pizzan. De anklagade en pizzeria för att de hade slaktade råttor hängande på slaktkrokar, vilket förmodligen inte var sant, men här är det ju aktuellt eftersom det är det enda kött man kan komma över", säger Carl Johan De Geer om tillvaron i hans kontrafaktiska sci-fi-roman "Råttornas herre". Bild: Amir Nabizadeh/TT
Otäcka experiment genomförs av vetenskapsmännen i Carl Johan De Geers roman 'Råttornas herre'. Av någon anledning valde illustratören Jan Lööf att avbilda en av forskarna som den mexikanske målaren, tillika Frida Kahlos man, Diego Rivera. Pressbild.
Otäcka experiment genomförs av vetenskapsmännen i Carl Johan De Geers roman "Råttornas herre". Av någon anledning valde illustratören Jan Lööf att avbilda en av forskarna som den mexikanske målaren, tillika Frida Kahlos man, Diego Rivera. Pressbild. Bild: Jan Lööf/bokförlaget Kaunitz-Olsson
'Han har inte alls tagit fasta på min miljöbeskrivning utan han hittar på sina egna grejer. Han har påverkat handlingen genom att tvinga mig att skriva till vissa saker', säger författaren Carl Johan De Geer om Jan Lööfs illustration av Mosebacke republik i boken 'Råttornas herre', en dystopi där muterade råttor tar makten. Pressbild.
"Han har inte alls tagit fasta på min miljöbeskrivning utan han hittar på sina egna grejer. Han har påverkat handlingen genom att tvinga mig att skriva till vissa saker", säger författaren Carl Johan De Geer om Jan Lööfs illustration av Mosebacke republik i boken "Råttornas herre", en dystopi där muterade råttor tar makten. Pressbild. Bild: Jan Lööf/bokförlaget Kaunitz-Olsson
'Jan Lööfs tanke med Victoria var att hon skulle vara som Moder Svea som ju brukar återges i en sån där skulptural form. Fantastiska fötter. Det är nästan Victoria som Snömannen', säger Carl Johan De Geer om omslaget till 'Råttornas herre'.
"Jan Lööfs tanke med Victoria var att hon skulle vara som Moder Svea som ju brukar återges i en sån där skulptural form. Fantastiska fötter. Det är nästan Victoria som Snömannen", säger Carl Johan De Geer om omslaget till "Råttornas herre". Bild: Amir Nabizadeh/TT

Carl Johan De Geer föddes 1938 i Montréal i Québec. Han utbildade sig till grafisk formgivare vid Konstfack 1959–1963. Det var också där han lärde känna Jan Lööf som kom att bli en samarbetspartner i över 60 års tid.

1968 startade De Geer tidskriften "Puss" (med Lars Hillersberg, Karin Frostenson, Lena Svedberg och Ulf Rahmberg).

Carl Johan De Geer ligger bakom flera klassiska barnprogram för tv som "Tårtan" (1973), "Doktor Krall" (1974) och "Privatdetektiven Kant" (1983).

1967 blev De Geer kontroversiell med vapenvägraraffischer med samlingstiteln "Svik fosterlandet, var onationell" som beslagtogs av polisen. En av affischerna hade avbildat en brinnande svensk flagga med texten "Kuken" och "Skända flaggan vägra vapen". Motiv som senare använts av andra artister och konstnärer i nya sammanhang.

Han har fortsatt att skriva böcker och göra filmer. Bland annat självbiografin "Jakten mot nollpunkten. En roman om mig själv" Albert Bonniers Förlag (2008) samt filmen "Med kameran som tröst del 2" (2004).

Jan Lööf föddes 1940 i Trollhättan. Efter studier på Konstfack debuterade han med barnböckerna "En trollkarl i Stockholm" och "Morfar är sjörövare".

1967–1972 tecknade han dagstidningsserien "Felix"; som fick internationell spridning.

Han gjorde 1985 tv-serien "Skrotnisse och hans vänner", som är baserad på boken "Skrot-Nisse" från 1976.

Sedan dess har han fortsatt att ge ut barnböcker, som "Örnis bilar" (med Carl Johan De Geer), "Pelle i djungeln" och "Matildas katter".