Den kinesiska konstnären Ai Weiwei hoppas att hans nya dokumentär ska visas även i Kina. "Det borde den göra, situationen för mänskliga rättigheter är mycket svår där", säger han. Arkivbild.
Den kinesiska konstnären Ai Weiwei hoppas att hans nya dokumentär ska visas även i Kina. "Det borde den göra, situationen för mänskliga rättigheter är mycket svår där", säger han. Arkivbild.

Ai Weiwei: "Vi har ett stort ansvar"

Med dokumentärfilmen ”Human flow” ger sig Ai Weiwei in i diskussionen om flyktingkrisen. Konstnären möter flyende människor på mycket nära håll.

ANNONS
|

Den världsberömde kinesiske konstnären och dissidenten och hans filmteam har besökt mer än 20 länder för att dokumentera den allt svårare situationen för flyktingar världen över. När TT träffar honom på filmfestivalen i Venedig säger han:

- Jag hade inte planerat att göra en film. Jag ville testa mitt sätt att tänka. Vi har ett stort ansvar. Kan vi se våra barn i ögonen och säga att vi gjorde det rätta? Det är en enkel fråga, den är inte filosofisk.

ANNONS

Han fortsätter:

- Vi är alla en del av en korrumperad värld, det händer här, vi har resurserna, vi är smarta, men vi vänder oss bort från vårt ansvar. Det enda sättet att belöna livet är att hjälpa andra.

Började på Lesbos

Produktionen av den nästan två och en halv timme långa filmen "Human flow" började mycket enkelt.

- Jag kom till Lesbos i den grekiska övärlden 2015 och började filma med min iPhone. Den är bra, den tar bra filmmaterial. Och jag tycker om att testa ny teknologi.

Strax föddes idén om att göra en långfilm. Ai Weiwei sökte finansiering och samlade ihop ett team. Till sist bestod detta av mer än 200 personer som filmade i en rad länder. Han försökte själv hinna med så många länder som möjligt, men eftersom ”allt hände på en gång” var det omöjligt. Några gånger kunde teamet på grund av säkerhetsläget eller visumproblem inte besöka länderna ifråga utan fick då förlita sig på att frivilliga i de länderna filmade och vid behov smugglade ut materialet.

ANNONS

Ai Weiwei förekommer flitigt i bild själv, han möter och diskuterar med flyktingarna. Det är ofta närgånget, men han menar att frågan om huruvida det var för närgånget är oväsentlig.

- Det där med att allt ska vara privat är ett västerländskt påhitt. Det här är människor som har riskerat sina liv, de vill bli hörda. Och de har mycket annat att tänka på, som hur de ska få sitt nästa mål mat.

"Inte smart"

Han liknar Europa vid en middagsbjudning.

- Det läcker från ert tak och det droppar på tallrikarna. Och ert svar då är inte så smart. Ni säger ”då tar jag och flyttar min tallrik och äter på mitt rum”. Inte smart, det fortsätter att läcka ändå.

Ai Weiwei har suttit i husarrest men får sedan två år tillbaka resa utanför Kina igen. Han har en studio i Berlin där han tillbringar en stor del av sin tid. Kommer han att kunna resa med ”Human flow” till Kina?

ANNONS

- Den borde visas där. Situationen för mänskliga rättigheter är mycket svår där.

TT
Fakta: Ai Weiwei

Ai Weiwei är en kinesisk konstnär och aktivist, född 1957.

Han är son till den kände kinesiske poeten Ai Qing, som straffades som folkfiende i arbetsläger.

Mellan 1981 och 1993 bodde han i New York men återvände till Kina när fadern blev sjuk. Där blev han ledande i konstnärskretsen Beijing East Village.

Han slog igenom internationellt 2010 med installationen ”Sunflower seeds” i Tate Modern och har haft flera stora soloutställningar över hela världen.

Ai Weiwei har varit öppet kritisk mot den kinesiska regeringens ställning i frågor om demokrati- och mänskliga rättigheter. Han var frihetsberövad i 81 dagar våren 2011, men släpptes efter en stark internationell opinion.

Sommaren 2015 återfick Ai Weiwei sitt pass efter att ha belagts med reseförbud sedan 2011.

ANNONS