Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Abdulrazak Gurnah får årets Nobelpris i litteratur

Abdulrazak Gurnah, född på Zanzibar, får årets Nobelpris i litteratur. Sedan genombrottet 1994 med romanen ”Paradiset” är han tongivande som postkolonial författare från den afrikanska kontinenten.

Årets Nobelpristagare i litteratur blev Abdulrazak Gurnah, född på Zanzibar 1948. Ett namn som inte fanns med bland kulturjournalisternas och spelbolagens förhandsfavoriter.

LÄS MER: Abdulrazak Gurnah är en oväntad Nobelpristagare

Ständige sekreteraren Mats Malm var den som berättade nyheten för Gurnah.

– Jag nådde honom nyligen på telefon, han var i köket. Vi talade om praktiska ting för allt är så komplicerat i år, sa Mats Malm under ceremonin i Börshuset.

Akademien motiverar sitt val med att författaren ”kompromisslöst och med stor medkänsla har genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter".

73-årige Abdulrazak Gurnah är verksam som författare och litteraturkritiker. Som 18-åring kom till England som flykting. Han beskrivs av Akademien som en av de tongivande postkoloniala författarna från den afrikanska kontinenten. Fram till pensionen var han även knuten till universitetet i Kent som professor i litteratur med inriktning på postkoloniala författarskap.

– Jag är väldigt tacksam för att Svenska Akademien har nominerat mig och mitt arbete. Det är bara ett så stort pris och en så enorm lista över fantastiska författare – jag försöker fortfarande att ta in det, säger Gurnah till nyhetsbyrån Reuters.

Det kom som en så total överraskning att jag var tvungen att vänta tills jag hörde tillkännagivandet innan jag kunde tro på det, fortsätter han.

Även bokförläggaren Henrik Celander, som givit ut pristagarens romaner "Paradiset" (2012) och "Den sista gåvan" (2015) blev överraskad, berättar han när TT besöker hans förlag i Lund.

– Jag har visserligen hört någon – nu kommer jag inte ihåg av vem – som sagt att hans böcker har Nobelpriskvalitet. Men jag hade aldrig förväntat mig att han skulle få det, säger han.

”Mångbottnat, våldsamt och vackert”

Abdulrazak Gurnahs ”Paradiset” från 1994 nominerades till Bookerpriset och utspelar sig i Östafrika strax före andra världskriget. Där möter swahilikulturen den tyska och brittiska kolonialismen. Romanen gavs ut på svenska 2012 av Celanders förlag, översatt av Helena Hansson.

LÄS MER: ”Jag började gråta lite när jag nåddes av beskedet”

Abdulrazak Gurnah debuterade 1987 med ”Memory of departure”. En roman som följdes upp med ”Pilgrim's way” (1988) och ”Dottie” (1990).

I ”Admiring silence” från 1996 berättar Gurnah om en man från Zanzibar som återvänder till ön där han växte upp. En plats han beskrivit som ett paradis på jorden för sin hustru. Verkligheten visar sig dock vara betydligt mindre idyllisk.

En annan av hans romaner, ”By the sea” från 2001 kretsar kring en asylsökande i England. Gurnah har dessutom redigerat antologier över afrikansk litteratur.

700 personer i kö på stadsbiblioteket

På Stadsbiblioteket i Göteborg var det en uppsluppen stämning under torsdagen när trappscenen på nytt var fullsatt. Det är tradition i samband med tillkännagivandet att bibliotekarierna presenterar boktips från potentiella pristagare och att alla sedan tittar tillsammans när den ständige sekreteraren levererar akademiens motivering.

Förra året var evenemanget inställt på grund av pandemin så det låg en särskild förväntan i luften. En del var säkert också intresserad av att se om bibliotekarierna kunde leva upp till sin fullständiga succé från 2019 när Annica Lundgren prickade inte bara Peter Handke, utan också Olga Tokarczuk.

Fast trots den samlade kompetensen gick bibliotekarierna samma öde som många av landets experter som satt uppkopplade i tv-studios. Ingen hade läst Abdulrazak Gurnah.

– För mig var han en överraskning men jag tycker ändå att det är roligt att det är någon från Östafrika. Det har väl inte hänt tidigare? Min favorit var Jamaica Kincaid och de har många paralleller. De skriver om kolonialismen och dess påverkan på vårt samhälle och värld. Jag tycker att det är roligt att man tar något som inte är västerländskt, säger bibliotekarien Maria Christenson.

Hon och kollegorna kommer nu att läsa på och de är inte ensamma. På biblioteken i Göteborg finns 21 exemplar av hans böcker, varav två är översatta till svenska – nio exemplar av ”Den sista gåvan” och tre exemplar av ”Paradiset”.

Innan någon hann blinka hade ett hundratal ställt sig i kö för att reservera någon av böckerna och efter bara några timmar var kön på över 700 personer. Martin Holmquist, programsamordnare på Stadsbiblioteket, berättar att de direkt har lagt en beställning på ett åttiotal nya böcker men att det är oklart hur fort de kan dyka upp.

Så de två böckerna du håller i där, de är hårdvaluta?

– Ja det kan man säga och jag kan inte tänka mig att bokhandlarna har särskilt mycket mer, säger Martin Holmquist.

LÄS MER: Glädje när poeten Louise Glück fick sitt Nobelpris

Vanligtvis välkomnas pristagarna till Stockholms konserthus på Nobeldagen den 10 december. I år är den traditionella ceremonin dock inställd på grund av pandemin.

Abdulrazak Gurnah missar därmed årets fest och prisceremoni.

– Prisutdelning och nobelföreläsningar kommer att arrangeras i nobelpristagarnas närhet och sändas digitalt, säger Mats Malm.

Abdulrazak Gurnah

Född: 1948 på ön Zanzibar vid Tanzanias kust.

Kom: som flykting till England på 1960-talet .

Karriär: Började skriva som 21-åring, under sin exil. Hans första språk är swahili, men hans litterära språk är engelska. Först 1984 kunde han återvända till Zanzibar.

Författarskap: Har publicerat ett tiotal romaner och ett antal noveller. Några romaner är översatta till svenska, bland dem ”Paradiset” (2012) och ”Den sista gåvan” (2015). En återkommande tematik i det han skriver är flyktingens erfarenheter.

Källa: Svenska Akademien

Nobelpriset i litteratur

1901 delades det första Nobelpriset i litteratur ut. Enligt stadgarna ska priset ges till författare som "under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta" genom att skriva "det utmärktaste i idealisk rigtning".

Det var Nobels vilja att ”vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej”.

Inför varje Nobelpris utgår Akademien från en lista på flera hundra författarnamn. Urvalet krymper under våren till runt tjugo personer. Innan sommaren väljs ungefär fem namn ut, som hamnar på den så kallade korta listan.

Samtliga akademiledamöter läser sedan dessa författarskap innan gruppen samlas igen efter sommaruppehållet. I största diskretion enas de sedan om en pristagare.

Nobelpristagare de senaste tio åren är Louise Glück, USA, 2020, Peter Handke, Österrike, 2019, Olga Tokarczuk, Polen, 2018, Kazuo Ishiguro, Storbritannien, 2017, Bob Dylan, USA, 2016, Svetlana Aleksijevitj, Vitryssland, 2015, Patrick Modiano, Frankrike, 2014, Alice Munro, Kanada, 2013, Mo Yan, Kina, 2012 och Tomas Tranströmer, Sverige 2011.