Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Preems raffinaderi vid Lysekil är Nordens största. Utbyggnaden som nu planeras får kritik av bland andra Naturskyddsföreningen. Preem fick ja i en första domstolsprövning, men domen överklagades. Nu ska mark- och miljööverdomstolen meddela om man tar upp ärendet.

Klimatexpert ger grönt ljus för Preemraff

Olika synsätt krockar i debatten om Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet vid Lysekil. Klimatexperten Christian Azars slutsats är positiv.

På måndagen väntas Mark- och miljööverdomstolen meddela om man ska pröva Preems utbyggnad för 15 miljarder kronor, som kan medföra ett fördubblat utsläpp av koldioxid från raffinaderiet. En miljödomstol på lägre nivå har gett Preem klartecken, men domen överklagades av bland andra Naturskyddsföreningen.

Nu ska överdomstolen ge besked om eventuellt prövningstillstånd.

En så kallad cracker för att göra bensin eller diesel av miljöfarlig tjockolja, som i nuläget blir fartygsbränsle, är koldioxidboven i sammanhanget. Koldioxid prövades inte i den tidigare miljödomen, men Naturskyddsförenigen anser det finns juridisk möjlighet för överdomstolen att ta upp frågan.

Skärpt system

Christian Azar är inte jurist. Han är professor i energi och miljö, med inriktning på hur mänskligheten ska minska de klimathotande utsläppen av koldioxid.

- Det finns två olika sätt att se på detta, säger Christian Azar om Preems stora projekt.

- Det ena är att anläggningen ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter, där man satt ett tak för hur mycket utsläpp som får äga rum inom Europa. Tidigare har det där taket varit ganska slappt. Men nu har man skärpt till systemet, med målet att utsläppen från 2021 till 2030 ska minska med 2,2 procent varje år. Det är det mest ambitiösa klimatpolitiska styrmedel som finns i världen, säger Azar.

Hellre i Europa

Principen är att en aktör som vill öka sina utsläpp av koldioxid måste köpa utsläppsrätter av någon annan, som då måste minska sina utsläpp. Därmed blir EU:s totala utsläpp oförändrat.

- Det är snarast bättre att anläggningen byggs inom Europa än utanför, påpekar Christian Azar.

- Men sedan finns det andra perspektivet, att vi nu måste minska utsläppen väldigt snabbt överallt. Då blir det konstigt att investera i en sådan anläggning som kommer att stå i minst 20-30 år, och man kanske inte litar på att systemet med utsläppsrätter kommer att fungera så länge. Det ligger en del i det.

Viktigt engagemang

Azar landar ändå i att Preems planer måste ses som en del av EU:s handel med utsläppsrätter.

- Annars blir perspektivet för snävt.

- Samtidigt tänker jag att rörelser som driver kampanjer mot enskilda projekt är viktiga, eftersom de sätter press på det politiska systemet. Det är lättare att mobilisera kraft och engagemang för något som är lokalt och synligt. Den kraften kan sedan mobiliseras för att sätta hårdare krav i handelssystemet, eller införa en hårdare politik för att snabbare komma bort från fossila bränslen i transportsektorn, exempelvis, säger Christian Azar.