Enligt SVT:s vallokalsundersökning, Valu, så placerar sig 42 procent av de tillfrågade till höger på den politiska skalan. Det kan jämföras med 36 procent 2014.
Andelen som placerar sig till vänster minskar i motsvarande grad.
I EU-valet gick SD, C, M och KD mest framåt jämfört med 2014.
Statsvetaren Magnus Blomgren vid Umeå universitet bedömer att valresultatet bekräftar bilden av högervindar i svensk politik.
- Vi har ett starkare M-, KD- och SD-block. De har befäst sin position, säger Blomgren.
Han tycker att man inte bara bör jämföra med EU-valet 2014, utan även med riksdagsvalet 2018. Gör man det så får M, KD och SD mellan 40–45 procent tillsammans i båda valen.
TT: Kan EU-valresultatet driva på mot ett konservativt block?
- Den här framgången för alla tre partierna andas ju det, säger Blomgren.
Den tidigare borgerliga Alliansen sprack i vintras när C och L valde att samarbeta med den rödgröna regeringen.
Blomgren pekar på att Valu visar ett dramatiskt skifte när det gäller hur Centerns väljare placerar sig på vänster–högerskalan.
I detta val placerade sig 18 procent av C-väljarna till vänster, jämfört med 8 procent 2014. Det tyder på att klyftan mellan de forna Allianspartierna kan komma att öka, enligt Blomgren.
Han tror att det dåliga EU-valresultatet för Liberalerna kan få betydelse för partiet, men vågar inte spekulera i vilken.
L ska nu välja ny partiledare, vilket väntas få betydelse för vilka partier L vill samarbete med i framtiden.
Magnus Blomgren tycker att det är för tidigt att säga om L i EU-valet blivit straffade av väljarna för sitt samarbete med den rödgröna regeringen. Han anser dock att det är lite märkligt att L inte lyckades vinna fler väljare, med tanke på sitt tydligt EU-positiva budskap.
- Det borde rimligen finnas en hel del väljare på den borgerliga sidan som tycker att ett fördjupat EU-samarbete är att föredra. Det är ett svaghetstecken att L inte lyckats vinna de väljarna, säger Blomgren.
EU-valresultatet är, enligt honom, svårtolkat. Miljöpartiet sticker ut, om man jämför med förra höstens riksdagsval. Då har partiet gjort ett bra val, även om det backade kraftigt från succén i EU-valet 2014.
Här kan väljarnas intressen för klimat och miljöfrågan, som alltid brukar vara högt i EU-val, ha spelat in.
Statsvetarprofessorn Magnus Hagevi vid Linnéuniversitetet i Växjö tycker att det tydligaste mönstret i EU-valet är att partier som står till vänster generellt tappar stöd jämfört med 2014.
Han tror inte att det främst beror på vad väljarna tycker i EU-politiska sakfrågor.
- I grund och botten så röstar många väljare på grundläggande värderingar. Så det är en slags ideologisk kantring, säger Hagevi.
Men han tillägger att det inte bara handlar om väljare går från ett parti till ett annat, utan också om att partierna lyckats mobilisera nya väljare. Valdeltagandet var rekordhögt för svenska EU-val.
TT: Men blåser det högervindar i Sverige?
- Det är inget som motsäger det, säger Hagevi.
Han tycker dock att man ska vara försiktig med att dra inrikespolitiska slutsatser av EU-valet.
- För många väljare är Europaparlamentsvalet ett andrarangsval och man kan då experimentera lite, testa lite nytt eller proteströsta, säger Hagevi
- Att överföra resultatet på ett riksdagsval är inte helt och hållet lätt att göra.