EU-parlamentet har fattat beslut om utsläppskrav för lastbilar och andra tunga fordon. Arkivbild.
EU-parlamentet har fattat beslut om utsläppskrav för lastbilar och andra tunga fordon. Arkivbild.

EU enas efter långkörare om lastbilsutsläpp

Positivt men utmanande. Mattias Bergman, vd för branschorganisationen Bil Sweden välkomnar EU:s beslut om att utsläpp från tunga fordon ska minska med 30 procent. Notan för omställningen till de snålare utsläppsmålen kommer slutligen att landa på konsumenternas bord, varnar en expert.

ANNONS
|

Efter tuffa förhandlingar mellan branschen och politikerna har EU:s lagstiftare för första gången enats om vilka utsläppskrav som ska gälla för tunga fordon. Enligt beslutet ska koldioxidutsläpp från bussar och lastbilar minska med 15 procent till år 2025 och 30 procent till år 2030, jämfört med 2019 års nivåer, vilket var i linje med vad den svenska fordonsindustrin förespråkat.

- Ska vi nå våra klimatmål och åtaganden i Parisavtalet så måste vi få ner utsläppen från transporter. Vi inom industrin gör omställningen mot elektrifiering och biodrivmedel. Vi kommer att göra vad vi kan, men industrin kan inte göra det här själva, säger Mattias Bergman, vd för branschorganisationen Bil Sweden.

ANNONS

Anders Vilhelmsson, kommunikationschef på Volvo Lastvagnar är inne på samma spår.

- För att skynda på den här omställningen vill vi se starkare incitament för de kunder som går före och väljer fordon med lägre klimatpåverkan, säger han.

Dyrare för konsumenter

Anders Vilhelmsson efterfrågar ett helhetsperspektiv där hela transportkedjan klimatanpassas.

- Man kan göra olika saker för att minska klimatpåverkan, till exempel genom bättre logistik, ökad tillgång till biobränslen, genom att utbilda förare i sparsam körning, genom att utforma släp mer aerodynamiskt, förbättra vägstandarden och tillåta fordon med högre lastkapacitet.

Fordonsanalytikern Hampus Engellau på Handelsbanken bedömer att utsläppsmålen är ett "ambitiöst mål" för lastbilsbranschen att leva upp till. Det innebär att tillverkarna får intensifiera sitt forsknings- och utvecklingsarbete och leda till vad han kallar en "hybridiseringsvåg".

- Tekniken finns nog, men att anpassa produkterna och kommersialisera dem kommer att kosta pengar eftersom de har ett kort tidsintervallet att uppnå målen, säger han.

ANNONS

På sikt bedömer analytikerna att det kommer att leda till att dyrare transporter.

- Man måste ju kompensera för högre kostnader och då får konsumenterna i slutändan betala för det, säger Mats Liss, analytiker på Kepler Cheuvreux.

Omröstning i mars

Miljöminister Isabella Lövin (MP) välkomnar överenskommelsen, men är inte helt nöjd.

"Det är viktigt med långsiktiga spelregler som driver på för en hållbar utveckling. Samtidigt hade vi från Sveriges sida velat se skarpare mål för att lättare kunna leva upp till våra klimatlöften", skriver hon i en kommentar till TT.

Den svenske parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) anklagar M och KD för att inte förespråka tillräckligt hårda krav.

"Moderaterna och Kristdemokraterna har i denna process tyvärr verkat som en motkraft till höjda ambitionsnivåer för utsläppsminskningar och bindande mål", säger han.

EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) är däremot nöjd.

"Jag tycker det är en bra överenskommelse. Den satt ganska hårt inne, men det är ju mycket som står på spel, särskilt för Sverige som har så mycket tung fordonsindustri," säger han till SR Ekot.

ANNONS

Europeiska branschorganisationen ACEA är inte lika nöjda då organisationen hade velat se hälften så hårda mål.

Parlamentets krav på att tillverkarna skulle producera fem procent ellastbilar ändrades även till att de tillverkare som lyckas producera mer än 2 procent får en bonus och lägre generella krav på utsläppsminskningar.

Beslutet måste godkännas i EU-parlamentet i en omröstning i mars.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel siffra för utsläppsminskningen till 2025. Dessutom var Christofer Fjellner (M) felciterad, samt innehöll en felaktig uppgift om Jakop Dalunde (MP).

TT

ANNONS