Elever som har lätt för sig har det inte alltid lätt i skolan. Arkivbild.
Elever som har lätt för sig har det inte alltid lätt i skolan. Arkivbild.

Duktiga elever behöver mer utmaningar

Elever som har kapacitet att nå högsta betyg kan i många fall utmanas mer. I stället riskerar de att bli sittande sysslolösa på lektionerna. Det är särskilt tydligt i ämnet matematik.

ANNONS
|

Skolinspektionen har granskat hur ett urval gymnasieskolor lägger upp undervisningen för de högpresterande eleverna på det naturvetenskapliga programmet. Slutsatsen är att många elever får för få eller lätta uppgifter och löper risk att få långtråkigt. Detta gäller särskilt matematikämnet, där mer än 40 procent av lektionerna bedömdes vara för lite utmanande.

Sjukskrivning

Trots att eleverna inte knäar under många och svåra uppgifter löper de risk att drabbas av stress. Detta gäller särskilt tjejerna.

- Eleverna säger att det inte handlar om arbetsbelastningen, utan en osäkerhet om vad de förväntas leva upp till och hur de ligger till. Det handlar om elever med höga ambitioner som vill prestera bra i många ämnen, men det vet inte hur mycket de behöver göra. Den stressen kan få dem att tappa motivationen. Det händer till och med att elever blir sjukskrivna och faller ur skolan helt, säger utredare Ulrika Rosengren som lett granskningen.

ANNONS

Tidigare granskningar har visat att elever som har lätt att lära riskerar att hamna vid sidan av när de gjort vad som förväntas. Så sker alltså även på det gymnasieprogram som brukar samla en hög andel motiverade och studiebegåvade elever.

Vill mycket

- Många elever vill väldigt mycket, men alla har inte höga meritpoäng från grundskolan. Det händer också att elever tappar motivationen under gymnasietiden och kan då få svårt att nå kunskapsmålen, säger Ulrika Rosengren.

Skolinspektionens uppmaning till skolorna är att se över sin matematikundervisning, ge lärarna förutsättningar att samverka kring de högpresterande eleverna och att involvera elevhälsan i det förebyggande arbetet mot stress.

- På skolor med hög kvalitet på undervisningen samverkar lärarna. De talar om högpresterande elevers behov, precis som de talar om elever som har svårt att nå målen. Och elevgrupper ställs inte mot varandra, säger Ulrika Rosengren.

ANNONS
TT

Fakta: Granskningen

Skolinspektionen har i sin kvalitetsgranskning besökt 23 gymnasieskolor med naturvetenskapligt program.

Fem av gymnasieskolorna valdes ut på grund av högsta meritpoäng vid antagning. Två valdes ut därför att de har spetsutbildning i matematik.

På varje gymnasieskola granskades årskurs 1 och 2 på det naturvetenskapliga programmet.

Lektionsobservationer och intervjuer med högpresterande elever, lärare, elevhälsa och rektorer låg till grund för bedömningen.

Källa: Skolinspektionen

ANNONS