Danmark går mot ett regeringsskifte. Det röda blocket blir större än det blå och ser därtill ut att få ett äss inför regeringsförhandlingarna i form av en majoritet.
- Men det blir ingen ny regering under de första två veckorna, det är jag helt säker på. Det kommer att dra ut på tiden, säger Drude Dahlerup, dansk samhällsdebattör och professor emerita i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till TT.
Allt tyder på att Socialdemokratiets (S) Mette Frederiksen blir landets nästa statsminister – förutsatt att hon och partiet lyckas samla Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti och Enhedslistan i en och samma regering. När alla röster räknats samlar det röda blocket 91 av mandaten i folketinget, det vill säga över hälften, även utan stöd från det mindre partiet Alternativet.
Öppnar för samarbete
Frederiksen säger att hon i första hand vill ha en ren socialdemokratisk regering, men öppnar för samarbete – också över blockgränserna.
- Nu är valrörelsen slut, nu måste vi hitta lösningar, säger hon från valvakan i Christiansborg i Köpenhamn.
Danmark har precis som Sverige negativ parlamentarism, vilket innebär att Frederiksen blir statsminister om inte en majoritet av parlamentets ledamöter röstar emot henne.
Men Drude Dahlerup bedömer det som problematiskt för Frederiksen att jämka ihop sig med stödpartierna.
- Hur ska det gå? I så fall har Mette Frederiksen sagt att hon vill bilda en socialdemokratisk enpartiregering och regera med hoppande majoriteter.
DF i kollaps
Om de röda partierna gläds åt resultatet ser det desto dystrare ut för det som ser ut att bli den blå oppositionen.
Statsminister Lars Løkke Rasmussens liberala Venstre ökar, men partiets möjligheter att få bilda regering igen ser ut att raseras av stödpartiet Dansk Folkepartis (DF) kollaps. DF:s väljarstöd rasar från drygt 21 procent i det förra valet till knappt 9.
- Vi kommer helt säkert ändra på något, men vi förändrar inte vår politik, den har varit vår dna sedan vi bildades och de som röstat på oss har röstat på det, säger DF-ledaren Kristian Thulesen Dahl under DR:s valvaka under natten.
- Jag respekterar fullt ut danskarnas val och vi tar med oss resultatet och funderar på hur vi kan använda våra mandat bäst, det är inte första gången vi står utan politiskt inflytande.
Bland de två nya partierna i årets val är det ett – Nye Borgerlige – som klarar spärren. Det andra, högerextrema Stram Kurs, ligger alldeles under.
Båda partiernas framgångar tyder på att invandringsfrågan påverkat många väljare. Båda har gått fram en med hårdför migrationspolitik, till höger om Dansk Folkeparti.
Miljön i fokus
Nye Borgerlige kräver ett totalt asylstopp och kallar Dansk Folkeparti, som i många år fört upp invandringsfrågan på dagordningen, för svikare. Ännu längre går Stram Kurs som vill förbjuda islam och massdeportera muslimer. Partiets kontroversielle ledare, Rasmus Paludan, har gjort flera kontroversiella utspel och bland annat eldat upp koraner inlindade i bacon på offentlig plats.
Att majoriteten ser ut att svänga från blått till rött tyder också på att klimatfrågan haft en avgörande betydelse för väljarna, enligt Drude Dahlerup.
- För bara någon månad sedan var invandringspolitik och pensionerna huvudfrågor, men sedan har klimatet seglat upp och det är ungdomarna som pressar på, säger hon till TT.
Även Mette Frederiksen lyfter miljön som en av valets huvudfrågor.
- Kära unga, ni gjorde valet till det första klimatvalet i dansk historia, säger Frederiksen.
Villkorat stöd
Allt tyder alltså på att Socialdemokratiet sitter i förarsätet när en regering inom kort ska bildas. Men Mette Frederiksens stöd från de andra partierna är inte givet på förhand.
När Radikale Venstres partiledare Morten Østergaard mötte ett medieuppbåd utanför vallokalen i Sundbys idrottshall på Amager på onsdagseftermiddagen blev det tydligt att journalisterna ser honom som en blivande kungamakare.
Østergaard, vars parti gick från 4 till 8,4 procent, säger att han gärna vill ge Mette Frederiksen en chans.
- Men det följer villkor med det. Vi ska inte bara ha en ny statsminister i Danmark, säger han.
Han är emot Socialdemokratiets strama invandringspolitik och partierna har också olika syn på den ekonomiska politiken.
- Det är vi som avgör att det blir en förändring i Danmark, säger Morten Østergaard.
Fakta: Danmarks valresultat
Tio partier tar sig in i det danska folketinget, inom parantes förändring sedan förra valet:
Socialdemokratiet 25,9 procent (-0,4)
Venstre 23,4 (+3,9)
Dansk Folkeparti 8,7 (-12,4)
Radikale Venstre 8,6 (+4)
Socialistisk Folkeparti 7,7 (+3,5)
Enhedslisten 6,9 (-0,9)
Det Konservative Folkeparti 6,6 (+3,2)
Alternativet 3 (-1,8)
Nye Borgerlige 2,4 (+2,4)
Liberal Alliance 2,3 (-5,2)
Tre av partierna klarar inte tvåprocentsspärren:
Stram Kurs 1,8 (+1,8)
Kristendemokraterne 1,7 (0,9)
Klaus Riskær Pedersen 0,8 (+0,8)
Källa: DR
Fakta: Folketingsvalet
Det krävs två procent av rösterna för att ett parti ska ta sig in i det danska parlamentet, folketinget.
Totalt 13 partier har ställt upp i valet. Nio av dem har varit representerade i folketinget under föregående mandatperiod.
Nye Borgerlige, Stram Kurs och Klaus Riskær Pedersen (ett parti som bär partiledarens namn) är nya partier i valet. Kristendemokraterne, som bildades 1970 men åkte ur folketinget 2005, har också ställt upp.
Totalt fördelas 179 mandat, varav fyra är vikta till partier på Grönland och Färöarna (två mandat var).
Den senaste regeringen har letts av Venstre, Liberal Alliance och Det Konservative Folkeparti.
Danmark har liksom Sverige fyraåriga mandatperioder, men det är upp till statsministern att bestämma när valdagen ska infalla. Det ska ske minst tre veckor före valet och denna gång utlyste statsminister Lars Løkke Rasmussen datumet knappt en månad (den 7 maj) före valdagen.
