KRÖNIKA • Vi som bor i Sverige är ett naturälskande folk och skogen har en särskild plats i våra hjärtan. Mytomspunnen, djup och hälsosam. Täta lövverk, mörkgröna barr, fågelsång i olika stadier över året. Tack vare vår unika allemansrätt känner även många ett gemensamt ansvar för skogen. Det är ett ansvar som jag tror att många känner starkt i vår del av Sverige där det inte finns så mycket urskog kvar. Vi vet att det manar till varsamhet och försiktighet; det gäller inte minst under coronapandemin när fler än någonsin har letat sig ut till vandringsleder och grillplatser.
Sverige består till 69 procent av skog och endast 0,8 procent är bebyggt. Vårt lands geografi med älvar som rinner genom landet sydost ut mot kusten, lämpade sig mycket väl för skogsbruk. Timmer lades på isen om vintern och när floden rev, flottades timret till de sågverk som växte upp vid Bottenviken. Timmer på export blev vår basvara under industrialiseringen. Under hundra års tid var Sandslån i Ådalen världens största timmerskilje, innan flottningen lades ned så sent som 1982 och ersattes av lastbils-, och järnvägstransporter. Jag minns den sista flottningen från min barndom vid Ångermanälven hemma i Åsele.
Trävirkesindustrin är också idag mycket viktig för Sverige: Under 2019 uppgick värdet av skogsindustrins export till 150 miljarder. 80 procent av den förädlade skogen går på export och Sverige är 5:e största producent i världen av massa, papper och sågat virke. Massaindustrin har ökat i storlek, men samtidigt arbetat aktivt med miljöförbättringar och släpper idag ut mindre föroreningar än tidigare. Skogsindustrin står för en procent av landets totala utsläpp av växthusgaser. Den siffran beskriver också hur stor andel av landets skog som avverkas varje år.
I somras blev det stor debatt om att Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalk för ytterligare 20 år på Gotland. Ansökan togs inte upp av Mark- och miljööverdomstolen på grund av att den var undermålig när det gällde beskrivningen av miljökonsekvenserna. Flera branscher, politiker och ledarsidor krävde regeringens agerande i den pågående rättsprocessen och efter stora påtryckningar gavs besked om ett åtta månaders tillfälligt fortsatt tillstånd. Kanske krävs en påminnelse om hur vårt demokratiska system fungerar med oberoende domstolar och förbud mot ministerstyre?
Cement ingår i allt slags byggande av både vägar och hus. Därmed påverkar cementindustrin klimatet genom mycket stora utsläpp av växthusgaser. Och nyligen slog FN:s klimatpanel fast att klimatet snabbt förändras genom mänsklig påverkan.
Vi får aldrig glömma att skogen bidrar till att rädda klimatet
Det blir alltmer uppenbart att vi måste genomföra förändringar på stora områden för att minska den accelererande höjningen av temperaturen. Ett viktigt steg är att arbeta på långsiktiga alternativ till just cement. Och här har skogen en viktig roll: Limträbalkar är starka och kan användas till både broar och hus. Förbudet mot att bygga högre trähus än två våningar finns inte längre och man hittar ständigt nya tekniska lösningar. För att inte tala om möjligheterna att återanvända gammalt material i nybyggen. Att ersätta cement med trä innebär dock en konflikt mellan å ena sidan det ökade behovet av virke och å andra sidan vikten att värna skog och biologisk mångfald. Den målkonflikten måste vi hantera genom varsamhet och insikt att politiska beslut också när det gäller skogen måste präglas av långsiktig hållbarhet och kampen att rädda klimatet.
Vi får aldrig glömma att skogen bidrar till att rädda klimatet. Skog binder fukt i marken och förhindrar både översvämning och torka och de fungerar som kolsänkor som enkelt uttryckt lagrar koldioxid under lång tid. Och skogen kan garantera biologisk mångfald som är en förutsättning för en levande natur.
EU-kommissionen har i början av sommaren lagt fram ett förslag om en ny skogsstrategi, som ska bli lag i höst. Den bygger på EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 – och att skogsvårdspolitiken på olika sätt ska medverka till att uppfylla det målet. Skogsstrategin ska även samverka med målet om att minska växthusgasutsläppen med 55 procent till 2030 och därmed nå klimatneutralitet senast 2050. Skogsstrategin utgår från att trä inte är en obegränsad resurs som kan användas hur som helst. Strategin värnar även urskog och bildande av naturreservat.
Det är en strategi för skogen som har stöd hos den unga generationen som sätter miljöfrågan främst
I vårt land väntar politisk strid om skogspolitiken. Men sannolikt blir den striden meningslös, när Sverige igenom EU-kommissionens förslag integreras i det europeiska perspektivet. Och jag är övertygad om att det är en strategi för skogen som har stöd hos den unga generationen som sätter miljöfrågan främst. Det är den som kommer att fälla utslaget.
