Var fjärde sjätteklassare har lägsta betyget i något eller några av SO-ämnena. Vi i femman-deltävling under 80-talet. (arkivbild)
Var fjärde sjätteklassare har lägsta betyget i något eller några av SO-ämnena. Vi i femman-deltävling under 80-talet. (arkivbild) Bild: Roger Lärk

Johanna Högström Schreiber: Lågstadienivå i Vi i femman

I dagarna utses årets vinnare i den klassiska frågetävlingen Vi i femman. Sedan tävlingen föddes på 1960-talet har frågorna blivit lättare och lättare. Vi måste lära barnen vikten av allmänbildning innan det är för sent.

ANNONS

I debatten om läskunnighet och vikande skolresultat glömmer vi ofta bort kunskaperna i de samhällsorienterade ämnena. Vårterminen 2023 hade var fjärde elev det lägsta godkända betyget (E) i något eller några av de samhällsorienterande ämnena när de gick ut sexan. 4 procent av eleverna hade underkänt.

Det kanske blir bättre sen, tänker man. Det blir det inte. Bland de elever som gick ut årskurs 9 våren 2023 hade ungefär 7 procent underkänt i något av SO-ämnena. Var femte elev hade det lägsta betyget. I samhällskunskap innebär bland annat att eleven ska kunna “föra enkla resonemang om samhällsfrågor”.

Frågorna i Vi i femman blir enklare

Grunden till genomtänkta resonemang är givetvis faktakunskaper. Och det är här nivån på frågorna i Vi i femman brister. 1972 skulle barnen som tävlade i programmet kunna svara på frågor som vad Selma Lagerlöfs herrgård hette. I år skulle de svara på vad som var världens populäraste leksak.

ANNONS

En obildad generation kommer inte bara att få stora, samhällsekonomiska konsekvenser. Det kommer också leda till att de som är barn idag får svårare att leva ett lika globalt liv som 80- och 90-talisterna eftersom de saknar de omvärldskunskaper som är kutym i andra länder. Att inte känna till Jane Austen och Kafka, att sakna kunskap om franska revolutionen och att inte veta hur splittringen av dubbelmonarkin påverkade Europa skapar kulturella glapp som är svåra att lappa och laga i vuxen ålder.

Ställ frågor om kulturhistoria

Från näringslivets håll finns flera projekt som arbetar just för ökad bildning hos barn. “Den stora läsutmaningen” som drivs av en grupp barnboksförlag är ett exempel på hur företag kan vara med och ta ansvar. De absolut viktigaste aktörerna för att stötta lärare i SO-ämnena är dock Vi i femman och Lilla Aktuellt.

Men vi kan inte lämpa över ansvaret på bara skolan, näringslivet och public service. En del av ansvaret ligger faktiskt på det enskilda barnet. Barn i mellanstadieåldern är som svampar, de suger åt sig mängdkunskap de bär med sig resten av livet. All världens fakta finns i deras fickor – på alla de språk som talas i Sverige. De behöver inte ens kunna läsa för att lära sig rabbla huvudstäder, flaggor, Koranens 25 profeter och alla tiders Eurovision-vinnare.

ANNONS

De barn som förstår att bildning kan leda till att hen vinner en tävling kommer att gå vinnande ut i vuxenvärlden, oavsett vad hen får för slutbetyg. Då kan vi inte låta barnen vinna genom att svara rätt på frågor om leksaker istället för kulturhistoria.

ANNONS