Det extrema lidandet handlar inte om enstaka djurskyddsbrister, det är ett systemfel där djuren får betala ett fruktansvärt pris. En kartläggning gjord av Djurens Rätt, baserad på kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna, visar att djurskyddsbristerna gäller samtliga kycklingfabriker i Sverige.
SVT:s Uppdrag granskning har avslöjat ett ofattbart lidande i de avelsanläggningar där föräldradjuren till de så kallade turbokycklingarna hålls. Deras hela liv består av lidande. De är avlade att växa så onaturligt snabbt, att hela deras liv präglas av en enorm växtvärk. Föräldrarna till dessa djur lever i konstant hunger, vilket leder till kannibalism.
De lever trångt, upp till tiotusental. 25 kycklingar får trängas på en kvadratmeter. Och granskningar visar att ingen förbättring sker, trots löften. I dödstransporten på väg till döden, transporteras de så trångt att de kläms till döds. Och det sker inte i enskilda undantag. Omkring 200 000 kycklingar dör varje år under transport till slakterierna.
Väl på slakterierna fungerar inte bedövningen tillräckligt bra. Många kycklingar skållas levande.
Vi i Miljöpartiet kämpar för förändring. Vi vill:
*Ge kycklingarna mer plats
*Fasa ut turbokycklingar
*Fasa ut elbadsbedövning och främja förbättring av andra bedövningsmetoder
*Öka möjligheten för kycklingar att vistas utomhus
Uppdrag granskning visar att allt handlar om att pressa djuren så långt det är tekniskt och biologiskt möjligt för att vi ska få ett billigt kött på tallriken. Frågan vi måste ställa oss är: är det värt det? Ja, om man frågar turbokycklingindustrin är det just det.
Enda sättet att sätta stopp för lidandet är antingen via lagstiftning, eller sjunkande efterfrågan. Eftersom regeringen knappast kommer lyfta ett finger för djurens skull, uppmanar vi alla att bojkotta turbokycklingarna, tills verkliga förändringar går att se.
Marlene Midtvedt, styrelseledamot Miljöpartiet Strömstad
Rebecka Le Moine, djurpolitisk talesperson, Miljöpartiet
