I mars visade siffror från SCB att livsmedelspriserna stigit med i genomsnitt 21 procent det senaste året.
Tidningen Arbetaren har rapporterat om den snabba ökningen av människor som söker hjälp hos landets Stadsmissioner för att kunna sätta mat på bordet (14/2). Samtidigt visar nya siffror att landets största Ica-handlare samtidigt gör rekordvinster och tjänar pengar som aldrig förr.
Ju högre matpriser, desto bättre bonusar – det blir konsekvensen av livsmedelsdirektörernas bonusprogram.
”Jag kan förstå att det här kan sticka i ögonen”, sa Axfoods vd Klas Balkow med anledning av att han fått en rejäl löneökning. Han reflekterade dock inte närmare över detta, utan konstaterade bara att han som koncernchef har stort ansvar. Enligt bolagets årsredovisning har ersättningarna till Klas Balkow ökat med 1,5 miljoner till 23,2 miljoner. Det är en ökning motsvarande 6,9 procent eller 125 000 kr i månaden.
I januari fick vår familj, med två vuxna och två barn, en elräkning på 14 000 kronor
Per Strömberg är vd för Ica. Enligt bolagets årsredovisning ökar hans ersättningar från 23,4 till 36,2 miljoner. Då är en del avsatt för första halvåret 2023 (16,7 miljoner) för att han ska introducera den nya vd:n. ”Att dra in 2,8 miljoner i månaden på att visa hur man kvitterar ut en mobil och hittar på kontoret är något av en bedrift”, skrev ekonomijournalisten Andreas Cervenka i en kommentar i Aftonbladet.
I januari fick vår familj, med två vuxna och två barn, en elräkning på 14 000 kronor. Samtidigt gjorde elbolagsjättarna Vattenfall, Eon och Fortum förra året ett sammanlagt resultat om cirka 140 miljarder kronor. Vinster som försvinner rakt ner i ägarnas fickor.
Att elen är dyr beror inte på att det produceras för lite el i Sverige. Tvärtom var Sverige i fjol det EU-land som nettoexporterade mest el till utlandet. Förklaringen står i stället att finna i elmarknaden, där elen, lite förenklat, säljs till högsta möjliga pris oavsett hur mycket man producerar. Bingo för elbolagen, med andra ord – och katastrof för vanligt folk.
2022 bjöd på enorma vinster för storbankerna – på hushållens bekostnad. Totalt delade Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken på nära 150 miljarder kronor i vinst och 75 miljarder i utdelningar till aktieägarna. Samtidigt har bostadsräntorna stigit, och fortsätter uppåt.
Under en lång rad år har svenska lönearbetare vant sig vid att få det bättre och bättre ekonomiskt. Man har kunnat låna till låga räntor, lönerna har stigit och skatterna har sänkts. Vanligt folk har fått mer pengar i plånboken. Men det senaste året tycks den eran ha tagit slut.
De har en fest som vi löntagare inte är bjudna till
Vi har i stället fått hög inflation, fallande bostadspriser och elpriser, räntor och livsmedelspriser som skjutit i höjden. Många familjer som har bostadsrätt och sommarstuga har under kort tid fått se sina månadskostnader öka mer över 10 000 kronor.
Bankerna, elbolagen och livsmedelsjättarna har dock inga ekonomiska bekymmer – de tjänar pengar som gräs och ägarna plockar ut mångmiljonbonusar medan de skor sig på vanligt folk. De har en fest som vi löntagare inte är bjudna till.
Det här är ingen lågkonjunktur – det är en gigantisk blåsning. Hur länge ska de fortsätta komma undan med detta?
