När jag skulle gå och lägga mig häromdagen gick en det en kall rysning genom kroppen. Från de barfota fötterna hela vägen upp till hjässan och jag slängde för första gången på flera månader en hand på elementet. Kallt, så klart – det är inte dags ännu.
Det finns få saker som kan få mig på så dåligt humör som att frysa. Men med de sjunkande temperaturerna kommer också ett löfte om dagar med guldkant.
Våren till trots så är det hösten som för min del är den riktiga starten på året.
Nu är sommarens lata dagar över, den tillfälliga och flyktiga värmen är borta och livet återgår till invanda rutiner och en normalitet jag känner igen och tycker om. Nu har vi nio nya månader på oss att driva igenom våra projekt innan landet ännu en gång gör en unison halt.
Med höstens intåg kommer plötsligt suget för skogspromenader tillbaka, nu utan bromsar och klägg. Borta är även de skräniga måsarna på hustaken. Tillbaka är bättre sömnrutiner när det återigen är mörkt när vi ska sova. Tillbaka är även den årliga förvåningen över att det redan är höstlov (började inte barnen just skolan?).
Fram kommer soppskålarna. Det lagas höstprimörer med betor, äpplen och mustiga grytor. För att sedan krypa upp i soffan, sno filten om sig, och värma kalla fingrar runt en stor kopp te.
När hösten kommer, så kommer den med bravur. I min mening finns det inget bättre än en vacker höstdag. Solen som skiner på träd målat i neongult och rött. Luft som är frisk och fylld av mylla. Den slår en kvalmig sommardag med hästlängder.
Vi är inte riktigt där än, i höstperfektionen, men snart.
Väderleken just nu är något av en vattendelare. Det syns även på stan. Du kan möta en person i jacka och mössa och strax därefter en annan i t-shirt och shorts. Själv är jag mer än redo att dra på mig polotröjan med en stickad kofta och kängor. Regnjackan bor numera permanent i ryggsäcken.
Vad många glömmer av är att den perfekta hösten är lika kort som sommaren. Det gäller därför att njuta när den väl är på plats.
Allt för snart kommer den friska luften ha blivit rå, träd kommer att stå nakna och kreativa svordomar kommer flyga över isiga bilrutor. Cyklister kommer gorma om livsfaran med halkiga löv och barnen kommer även i år ha både löss, snoriga näsor och kräksjuka på förskolan.
Tills dess gäller det alltså att njuta av höstens guldkant. Även när det regnar. Lyssna på smattret mot fönsterrutan. Ta din käraste i armen och gå tätt tillsammans under ett paraply. Ta på dig galonisar och ge dig ut i skogen och plocka svamp.
Eller min personliga favorit; stäng av telefonen, tänd ett doftljus och läs ännu en gång din absoluta favoritbok.
Heja hösten!
