Danmarks statsminister Mette Frederiksen har Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på besök. Här tar Frederiksen, utrikesminister Jeppe Kofod (till vänster) och försvarsminister Morten Boedskov (till höger) emot.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på besök. Här tar Frederiksen, utrikesminister Jeppe Kofod (till vänster) och försvarsminister Morten Boedskov (till höger) emot. Bild: Martin Sylvest/Ritzau/TT

Stoltenbergs mål: En lösning på några veckor

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tror fortsatt på en snabb anslutning för Sverige och Finland till alliansen, trots turkiska protester. Målet är att hitta en lösning inom några veckor och ansökningarna ska inte behandlas i olika fart.

ANNONS

Att Sverige skulle blockeras och Finlands Natoansökan accepteras separat är inget Stoltenberg ser framför sig:

– Finland och Sverige har valt att ansöka samtidigt. Vi hanterar och arbetar med det som en process, säger han vid en presskonferens i Köpenhamn.

Han säger sig fortsatt vara övertygad om att anslutningsprocessen för Sverige och Finland kommer att gå snabbt. Nato har löpande kontakter med Turkiet, Sverige och Finland och han tror på en snabb lösning i den delen. På frågan om han vad han menar med snabbt, svarar han:

– Vårt mål är att det ska gå så snabbt som det över huvud taget är möjligt. Vi har tidigare pratat om veckor, det är fortsatt mitt mål.

ANNONS

Särskilda utmaningar

Turkiet ska tas på allvar, framhåller han samtidigt och understryker att landet är en viktig Natomedlem, men med alldeles särskilda säkerhetsmässiga utmaningar.

– Inget annat Natoland har upplevt mer terror än Turkiet och inget annat Natoland har fler flyktingar, till exempel, än vad Turkiet har, säger Jens Stoltenberg.

Han påminner också om att Nato många gånger förr har kunnat överbrygga motsättningar, trots de 30 alliansländernas många historiska, geografiska och politiska olikheter.

I Turkiets intresse

Vid sin sida har han Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som kommenterar diskussionen omkring det turkiska motståndet med att Turkiet också tjänar på en starkare allians. Och, understryker hon, just så blir det om Sverige och Finland släpps in.

– Alla 30 Natoländer, också Turkiet, har ett intresse av att stärka alliansen, säger Frederiksen.

När hon får frågor om att Danmarks försvarsutgifter i dagsläget inte uppgår till två procent av statsbudgeten och att målet inte är att nå upp till det förrän 2033, får hon stöd av Stoltenberg, som beskriver Danmark som en viktig och högt värderad medlem av alliansen.

Han pekar särskilt på att Danmark snabbt räcker upp handen och skickar militär när Nato ser ett behov av det, nu senast till Lettland efter krigsutbrottet i Ukraina. Och Frederiksen själv biter ifrån:

ANNONS

– Danmark har ingenting att skämmas över, tvärtom.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS