Så ska stinkpaddan räddas på Käringön

Den sällsynta strandpaddan, eller stinkpaddan som den också kallas, håller på att försvinna på Käringön. För att bevara och säkra artens överlevnad arbetar nu Orust kommun tillsammans med en konsult. Biologiprofessorn Claes Andrén, som tidigare arbetat på Nordens Ark med amfibier och groddjur, har en plan.

ANNONS

Käringön är en av få platser där strandpaddan ännu finns kvar. Den är rödlistad och finns således med på kommunens lista över ansvarsarter; en lista med syfte att bevara och säkerställa arters fortlevnad. Och paddan minskar i oroväckande takt på ön.

– Först ska jag säga att den borde heta stinkpaddan, men det är bestämt att den ska heta strandpaddan – så lite motvilligt kallar jag den för strandpadda.

Han fortsätter:

– Det har skett byggnationer runt Lilla Väla, och det har fyllts ut med näringsrikt jordmaterial så att dammen långsamt växt igen. Strandpaddan leker i grunda hällkar och ynglen behöver berghällarna för att göra sin vandring. Dessa områden har försvunnit och missgynnar paddan. Möjligen har det tidigare funnits betesdjur som hållit småvattnet öppet.

ANNONS

Restaurera dammarna

De första stegen i rätt riktning är att bedöma vad Lilla Väla har för status, och att försöka återskapa och restaurera paddans habitat och inventera beståndet, för att ta reda på hur många djur det är som leker.

– Vi har ännu inte ansökt om tillstånd för en kommande plantering på Käringön, om en sådan ansökan beviljas så kommer vi att hämta små bitar av äggsträngar från olika honor och flytta äggen till de restaurerade dammarna på Käringön, säger Claes Andrén.

Bevarandet sker genom den lokala naturvårdssatsningen, förkortat Lona, där ett statligt bidrag gör det möjligt för kommuner, föreningar och i slutändan privatpersoner, att genomföra projekt till nytta för naturvården, friluftsliv och folkhälsa. När kommunen tillsammans med länsstyrelsen, och Claes Andrén som expert, har fått fart i projektet – överlämnas skötseln till de bofasta på ön.

– Vi samarbetar väldigt fint med bofasta på ön. Tanken är att vi ska hjälpa till och få igång det här arbetet och sen ska det underhållas av människor på ön. De är lyckliga att någon tar tag i det – de vill få tillbaka sin strandpadda.

”Behöver frigöra sig från stadstänket”

De allra flesta som bor på ön är väldigt rädda om den ursprungliga miljön, och vill bevara Käringöns kulturhistoria, menar Claes Andrén.

– Det finns några fåtal som vill göra om sin tomt, mer som en stadsträdgård och tillför näringsrik jord, gödsel och så rinner det ner i dammen. Det är då det växer igen.

– Det är ett informationsproblem – att man måste försöka förklara att det är en väldigt unik miljö. En del bofasta behöver frigöra sig från det här stadstänket för att lyckas behålla den naturliga vegetationen.

Strandpaddan

Strandpaddan är i grunden en ”stäppart” som gynnas av öppna eller glest bevuxna markytor med grunda varma och tillfälliga lekvatten. Den gynnas av markstörningar och påträffas ofta i ett stört område under den tidiga igenväxningsfasen. När markytan börjar bli helt vegetationstäckt flyttar strandpaddan till nya öppna markytor.

I Bohuslän lever strandpaddan på kala klippöar i den yttre skärgården och den har här ett något avvikande utseende (mindre kroppsstorlek, trubbigare nos och mer röda nyanser på ryggen) och biotopval (kala klippor utsatta för överspolning av havet) jämfört med sydsvenska och kontinentala populationer.

På västkusten är det viktigt att informera om nödvändig hänsyn för hindra att känsliga lekmiljöer skadas. Kunskapen om artens utbredning och populationsstorlek är fortfarande bristfällig i många områden och fortsatt inventering och bedömning av lokala populationers status är därför nödvändig.

Källa: SLU Artdatabanken

ANNONS