Abortmotståndare vid en protest utanför USA:s högsta domstol i fjol.
Abortmotståndare vid en protest utanför USA:s högsta domstol i fjol. Bild: Jacquelyn Martin/AP/TT

Kommer "nya" HD riva upp aborträtten i USA?

Abortmotståndare i USA vädrar morgonluft sedan Högsta domstolen beslutat att pröva en lag från Mississippi som förbjuder nästan alla aborter efter vecka 15. Aborträttens försvarare är oroliga.

ANNONS

HD:s beslut är "riktigt alarmerande", konstaterar Jennifer Dalven, chef för arbetet för reproduktiva rättigheter vid medborgarrättsorganisationen American Civil Liberties Union.

– I över 40 år har Högsta domstolen sagt att delstater inte får förbjuda aborter som sker innan fostret är livsdugligt. Det finns inget sätt för domstolen att upprätthålla Mississippilagen utan att riva upp "Roe mot Wade", säger hon enligt tidningen Sentinel Colorado.

"Roe mot Wade" syftar på det vägledande HD-beslut från 1973 som slår fast kvinnors rätt till abort och som de senaste åren varit mycket omdiskuterat.

Enda klinik kärande

USA:s abortmotståndare, som inte sällan identifierar sig som konservativa och väckelsekristna, applåderar domstolens prövningsbeslut.

ANNONS

– Det här är enormt... För första gången på länge har vi en majoritet som är motståndare till abort (på engelska pro-life) i Högsta domstolen, konstaterar Katherine Beck Johnson, advokat vid den konservativa tankesmedjan Family Research Council.

Det aktuella fallet går under namnet "Dobbs mot Jackson Women's Health Organization". Det rör den konservativa sydstaten Mississippis lag som förbjuder abort efter vecka 15, dock med undantag för fall som rör våldtäkt, incest och situationer då moderns eller fostrets liv är i fara. Efter att delstatslagarna i flera år stramats åt är Jackson Women's Health Organization den enda klinik i delstaten som fortfarande utför aborter, noterar HD på sin blogg.

Är livsdugligt?

Skälet till att fallet är så principiellt haussat har koppling till "Roe mot Wade". I det beslutet heter det att abort är tillåtet fram till att fostret visar livsduglighet, vilket 1973 beskrevs som mellan vecka 24 och 28.

Men vecka 15 kan i princip inget foster leva utanför livmodern. Om Högsta domstolen ger grönt ljus för ett sådant abortförbud gör man i princip prejudicerande tumme upp för förbud mot alla typer av tidiga aborter, det vill säga sådana som sker innan fostret är livsdugligt, resonerar bedömare.

Det är vad USA:s abortmotståndare önskar.

ANNONS

De senaste åren har konservativa delstater infört olika typer av strikta lagar, bland annat så kallade hjärtslagslagar som förbjuder abort om ett hjärtslag kan förnimmas. Ett tjugotal delstater skulle sannolikt införa abortförbud om HD upprätthåller Mississippilagen, rapporterar public servicekanalen NPR, med hänvisning till organisationen Center for Reproductive Rights.

Två lägre rättsinstanser har dock tidigare bedömt att Mississippis regler strider mot grundlagen.

Arv från Trump

Fallet kommer att tas upp i höst och ett beslut väntas någon gång 2022, samma år som USA går till kongressval. Den känsliga och omtvistade abortfrågan skuggar såväl politik som religion i landet och väntas bli ett givet ämne i valdebatterna.

Vad som gör situationen särskilt skarp är arvet från den republikanske expresidenten Donald Trump. Under valrörelsen 2016 lovade han att tillsätta HD-domare som var villiga att riva upp aborträtten, en utfästelse han levde upp till. Trump nominerade och fick igenom tre konservativa domare vilket gör att Högsta domstolen nu för första gången på årtionden har konservativ majoritet.

Tina Magnergård Bjers/TT

En demonstration för aborträtten i St Louis i Missouri. Arkivbild.
En demonstration för aborträtten i St Louis i Missouri. Arkivbild. Bild: Jeff Roberson/AP/TT
USA:s dåvarande president Donald Trump tillsammans med den konservativa domaren Amy Coney Barrett, som nu sitter i Högsta domstolen.
USA:s dåvarande president Donald Trump tillsammans med den konservativa domaren Amy Coney Barrett, som nu sitter i Högsta domstolen. Bild: Patrick Semansky/AP/TT

Fakta: Abort i USA

Det finns flera vägledande beslut som reglerar rätten till abort i USA. Mest känt är det som kallas för "Roe mot Wade" från 1973. Det slår fast kvinnors rätt till abort med hänvisning till det 14:e tillägget i USA:s konstitution som handlar om den grundlagsskyddade rätten till privatliv.

Enligt "Roe mot Wade" är abort tillåtet fram till att fostret visar livsduglighet, vilket då, 1973, beskrevs som mellan vecka 24 och 28. Aborter efter vecka 21 är dock mycket ovanligt.

Efter "Roe mot Wade" har aborträtten bekräftats genom flera utslag i Högsta domstolen. 1992 förklarades flera delstaters abortförbud som konstitutionsvidriga, och i och med det slogs det vakt om rätten till abort för landets kvinnor.

Delstatslagar spelar dock stor roll för huruvida det är möjligt att göra abort. Konservativa delstatsstyren har i flera fall satt upp så strikta regler för abortkliniker att många har tvingats stänga. Man har också satt gränser för hur sent i graviditeten en abort får genomföras. Georgia och Missouri med flera har infört så kallade hjärtslagslagar som begränsar abort till de första sex veckorna av graviditeten.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar stor chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Den republikanske expresidenten Donald Trump nominerade och fick igenom tre konservativa domare: Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett vilket innebär att sex av de nio sittande domarna anses vara konservativa. Den sittande presidenten Joe Biden har ännu inte haft möjlighet att nominera någon HD-domare.

Källa: supremecourt.gov med flera.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS