Lars Georgsson.
Lars Georgsson. Bild: Marita Adamsson

Befriande att ­kommunen satt ner foten om Canning

Lars Georgsson: Projektet hade inneburit en enorm ekonomisk risk för kommunen.

ANNONS
LocationStrömstad||

Canningplanen torde vara en av de mest genomdiskuterade detaljplaner som Strömstad haft genom tiderna. När den nu läggs ner efter ett beslut i miljö-­ och byggnämnden vet indignationen inga gränser hos de partier som tidigare pressat igenom den i kommunens alla berörda organ med en enda rösts övervikt. Man säger att demokratin är hotad, kommunalrådet bör be om ursäkt och på toppen av det hela skriver nu liberalernas Lars Tysklind en interpellation där han menar att beslutet måste diskuteras i fullmäktige och inte i miljö- och byggnämnden som han menar är ”ett slutet rum” där det inte förekommer någon öppen och offentlig debatt.

ANNONS

Tråkigt att han tycker så om den kommunala nämnd där han själv varit ordförande. I själva verket är den i likhet med kommunens övriga nämnder en demokratiskt utsedd församling där de partier som väljarna gett sitt förtroende sitter. Det är också den nämnd som behandlar detaljplaner. Den röstade nej till Canning­planen med siffrorna sex–tre. De som röstade ja var de tre partier (C-L-MP) som tidigare tvingade igenom Canningplanen. De blev samtliga halverade i valet 2018. En händelse som ser ut som en tanke.

Riksbyggen är ingalunda en välgörenhetsorganisation som en del tycks tro

Själv tycker jag att det är befriande att kommunen äntligen satt ner foten för detta mastodontprojekt som inneburit en enorm ekonomisk risk för kommunen trots att ingenting säger att det är just bostadsbehövande Strömstadsbor som flyttar in i de bostäder som skulle byggas. Prisnivån kommer att ligga mycket högt för såväl de 80 procent bostadsrätter som 20 procent hyresrätter som Riksbyggen erbjudit sig att bygga. Men först sedan Strömstad förskotterat cirka 131 miljoner för ”exploaterings- och infrastrukturkostnader” enligt kommunens egna beräkningar. Canning beräknas av Riksbyggen ”preliminärt” vara färdigbyggt 2038. Det vill säga om det under tiden finns en efterfrågan på bostadsmarknaden. Om det inte finns en sådan så byggs det heller inte och då vet ingen hur länge det dröjer innan kommunen får tillbaka huvuddelen av de pengar de lagt ut för att Riksbyggen skall åta sig att bygga. Man får ju inte heller tillbaka allt. Ingen dålig deal för ett byggföretag som liksom alla i branschen har ett vinstkrav på sig. Riksbyggen är ingalunda en välgörenhetsorganisation som en del tycks tro.

ANNONS

Det är inte ”vi” som hade fått en ny stadsdel billigt

I lördagens tidning säger de bägge liberaler som röstade emot nedläggningen av detaljplanen att de är förvånade. ”Vi hade fått en ny stadsdel för 50 miljoner”, säger Lars Tysklind. Det är inte ”vi” som fått en ny stadsdel billigt. Det är snarare Riksbyggen som hade fått en av Strömstadsborna subventionerad ny stadsdel att sälja vidare till en köpstark kundkrets i vilken, i bästa fall, även några Strömstadsbor finns med.

Tysklind var ju själv dessutom ordförande i ”det slutna rummets” miljö- och byggnämnd när Strömstad förra gången byggde en ny stadsdel till Strömstadsborna på Kebal. Han vet därför vad som kan hända och han bör i sin något förenklade kalkyl över kostnaderna även lägga till de minst 30 miljoner det kostar att bygga den bro över Bojarkilen som han och Spahotellet varmt förespråkar.

Nu är Canningprojektet i sin nuvarande utformning stoppat. Med tanke på den svåra situation som Strömstad och övriga världen befinner sig i med coronapandemin som bara fortsätter är det en välsignelse att vi åtminstone inte samtidigt kastar oss in i ett byggäventyr där kommunen står för exploateringskostnader och byggherren tar hand om förtjänsten.

Lars Georgsson

ANNONS