Hans Hallén är kritisk till hur kostnaderna för Sjukvårdens larmcentral har ökat samtidigt som han inte ser några positiva resultat för sin verksamhet ännu.
Hans Hallén är kritisk till hur kostnaderna för Sjukvårdens larmcentral har ökat samtidigt som han inte ser några positiva resultat för sin verksamhet ännu. Bild: Petter Trens

Kostnaden slår på sjukhusen – "dyrt experiment"

Det skulle leda till effektivare utryckningar och bättre patientsäkerhet. Men regionens 112-förändring har blivit en miljonsmäll för sjukhusen. Nu måste de skära ner, och patienterna riskerar drabbas.
– Just nu är det ett ganska dyrt experiment, säger Hans Hallén, verksamhetschef för ambulansen för Skaraborgs sjukhus.

ANNONS
|

Huvuddelen av Sjukvårdens larmcentrals finansiering kommer från sjukhusen som ambulanserna larmas ut ifrån. GP har tidigare berättat att väntetiden för patienter i livsfara har ökat – och i Skaraborg har den ökat mer än genomsnittet i regionen.

LÄS MER:Skulle bli säkrare att ringa 112 – längre väntetid vid livsfara

Prisökningen för Sjukvårdens larmcentral kostar Skaraborgs sjukhus mångmiljonbelopp. De måste samtidigt spara omkring åtta miljoner på ambulanserna.

– Just nu är det ett ganska dyrt experiment, säger Hans Hallén, verksamhetschef för ambulansen på Skaraborgs sjukhus.

– Vi ser inga positiva effekter av det för patienten än så länge och vi ser inga positiva effekter för min verksamhet vad gäller besparingar.

Han tror inte heller att sjukhuset i framtiden kommer att kunna spara några pengar genom att Sjukvårdens larmcentral får ned antalet ambulanslarm, då det finns en lägsta gräns för hur många ambulanser de behöver ha i drift. Ett av målen med satsningen var just att få ned utryckningarna och på det sättet spara pengar.

ANNONS

– Jag kommer att få en sämre tillgänglighet för patienterna i mitt upptagningsområde eftersom jag tvingas spara pengar, pengar som jag kanske inte hade behövt spara om vi inte hade satsat på prioriteringsfunktionen.

Måste spara miljonbelopp

GP har kontaktat alla sjukhus som bidrar till finansieringen av Sjukvårdens larmcentral. Samtliga ambulansverksamheter har besparingskrav på miljonbelopp men satsningen har inte inneburit besparingar i form av att antalet ambulansutryckningar gått ned för något av sjukhusen, vilket även bekräftas i regionens rapporter.

NU-sjukvården, där Norra Älvsborgs länssjukhus och Uddevalla sjukhus ingår, står för knappt en femtedel av budgeten – de har fått omkring åtta miljoner i ökade kostnader när Sjukvårdens larmcentrals budget svällt.

Björn Kalin är verksamhetschef för ambulansen på NU-sjukvården. Han hade högre förväntningar på Sjukvårdens larmcentral.
Björn Kalin är verksamhetschef för ambulansen på NU-sjukvården. Han hade högre förväntningar på Sjukvårdens larmcentral. Bild: Stefan Bennhage

– Det är klart att det får effekter, säger Björn Kalin, verksamhetschef för ambulansen på NU-sjukvården.

– Den ökade kostnaden för Sjukvårdens larmcentral gör ju att vi måste effektivisera någon annanstans.

Ungefär samtidigt som de ökade kostnaderna först blev kända lade Björn Kalin fram förslag om att spara in 19 miljoner kronor genom att dra ned på ambulanserna – något som inte godkändes eftersom det ansågs hota patientsäkerheten. Under våren har förslag istället kommit om att ambulanspersonalen ska jobba jour för att spara pengar.

– Det skulle innebära att ambulanspersonalen skulle vara mer på jobbet och få mindre betalt, säger Emil Lorentzon, skyddsombud för Vårdförbundet inom NU-sjukvårdens ambulansverksamhet.

ANNONS

– Det är ett väldigt impopulärt förslag och väldigt orättvist. De pengarna man avsåg att spara genom att införa jour motsvarar omkring en fjärdedel av det ytterligare budgetunderskottet vi har fått sedan uppstarten av Sjukvårdens larmcentral, att det har blivit dyrare än förväntat.

"Jag hade en högre förväntan."

Inte heller det förslaget har godkänts och det är just nu oklart hur NU-sjukvården ska kunna spara in tillräckligt för att få budgeten i balans. Men Liksom i Skaraborg lyser resultaten från Sjukvårdens larmcentral med sin frånvaro för NU-sjukvården.

– Vi har inte lyckats skapa bättre tillgänglighet för patienterna, säger Björn Kalin.

– Jag hade ju väntat och velat se mer effekt, absolut, det kan man ju säga. Jag försöker uttrycka mig lite diplomatiskt, men jag hade en högre förväntan åtminstone.

Viss förbättring

Sahlgrenska universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus upplever dock en viss förbättring. Antalet utryckningar ska ha planat ut, efter att tidigare ha ökat, och Sjukvårdens larmcentral uppger att det totala antalet har minskat marginellt. Men även på Sahlgrenska väntar stora besparingar inom ambulansverksamheten – i samma storleksordning som kostnadsökningarna för Sjukvårdens larmcentral. Nästa år handlar det om mellan 7 och 11 miljoner kronor i nedskärningar.

– Det är klart att det kommer att påverka mycket. Det innebär att vi kommer att behöva dra ned på verksamhet, självklart, och den verksamheten vi har är ambulanser, säger Elisabet Hammar, verksamhetschef för ambulansen på Sahlgrenska.

ANNONS

Så det blir färre ambulanser då?

– Ja, det är en stor risk.

Kan man göra det utan att äventyra patientsäkerheten?

– Det är det som man behöver titta på i konsekvensbeskrivningarna.

Patienter prioriteras ned

Antalet prio ett-uppdrag har dock minskat sedan Sjukvårdens larmcentral tog över, alltså de uppdrag som rör akut livshotande tillstånd, då ambulansen åker med blåljus och sirener. För Sahlgrenskas del ses det som en fördel, då ambulanserna i Göteborg är belagda i högre utsträckning än på andra håll i regionen. För många prio ett-larm har länge varit ett problem. Men det kan också finnas risker med detta. GP har tidigare berättat om ett antal fall där Sjukvårdens larmcentral har gjort felaktiga bedömningar och prioriterat akuta fall för lågt.

LÄS MER:Här har Sjukvårdens larmcentral gjort felbedömningar

– Våra medarbetare tycker sig ha varit med om situationer där de känner att det är tveksamt att de har prioriterat ned ett ärende. Där man dyker upp och upptäcker att den här patienten tycker vi att man borde ha skickat ut en etta på, säger Hans Hallén på Skaraborgs sjukhus.

Det handlar dock om enstaka fall, säger han.

Ann-Louise Andersson är verksamhetschef för Sjukvårdens larmcentral. Hon känner inte till att det ska ha funnits problem med underprioriteringar.
Ann-Louise Andersson är verksamhetschef för Sjukvårdens larmcentral. Hon känner inte till att det ska ha funnits problem med underprioriteringar. Bild: Petter Trens

Ann-Louise Andersson, verksamhetschef på Sjukvårdens larmcentral känner inte till att det ska ha funnits problem med underprioriteringar.

– Det kan ju snarare handla om att det var väldigt många överprioriteringar tidigare, säger hon.

ANNONS

Men är det inte allvarligare om en person blir underprioriterad än överprioriterad?

– Det beror ju på om det sker en allvarlig patientrisk eller patientskada, men det har det inte gjort hittills så vitt vi har blivit informerade i alla fall, på grund av en underprioritering.

Hon har inte kännedom om och kan inte uttala sig om de fall som GP har rapporterat om tidigare. En av dem var strokedrabbade 89-årige Verner Berndtsson som fick vänta över två timmar på ambulans och blev förlamad.

LÄS MER:Verner tvingades vänta i timmar på ambulans – blev förlamad

4-åriga Edith fick inte någon ambulans alls när hon fått en skallfraktur efter att en man kastat en kruka i huvudet på henne.

LÄS MER:Edith trodde hon skulle dö – 112-sköterska lade på luren

Prestigeprojekt

Hans Hallén på Skaraborgs sjukhus menar att det finns mycket prestige i projektet och har själv blivit ifrågasatt för att han har kritiserat genomförandet.

– Satsar man mer och mer pengar på att göra bättre och bättre prioriteringar så kommer det ju i slutändan innebära färre och färre ambulanser som utför de uppdragen. Det kan ju vem som helst begripa att det kan ju inte vara rätt. Det kan inte vara syftet, säger Hans Hallén.

Sjukvårdens larmcentral behöver en tid i fullskalig drift för att man verkligen ska kunna se resultatet. Men inom ett år måste beslutsfattarna ta ställning till om satsningen verkligen är värd pengarna, menar han.

ANNONS

– Någonstans får man ju säga, det här blev fel, det kostar för mycket pengar, vi får satsa de pengarna på ambulansresurser istället för att klara vårt uppdrag. Särskilt om det fortsätter att bli dyrare och fortsätter att inte innebära bättre responstider, så kan vi ju inte ha det.

ANNONS