Tidningen Dagens Medicin rankar varje år landets sjukhus, och 2018 hamnar Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) på plats sju av sju i kategorin universitetssjukhus.
– Övergripande tror jag det handlar om att folk har problem att komma fram i köerna till oss, säger Per Karlsson, förste chefläkare på SU.
LÄS MER:SU rasar på AT-läkarnas rankinglista
Ett exempel rör vårdgarantin, alltså att man ska få vård inom en viss tid. Måluppfyllelsen mäts månad för månad och delas in i två kategorier: "Första besök hos specialist" eller "Åtgärd efter beslut om behandling". När det gäller specialistbesök är det bästa månadsresultatet plats 53 av 61 jämförbara sjukhus. För andra åtgärder är plats 46 av 57 det bästa resultatet. Tre av månaderna kommer man allra sist.
SU hamnar också i botten när man mäter tiden mellan "välgrundad misstanke" och bröstcanceroperation.
– Det är dåligt, såklart. Vi har stora utmaningar när det kommer till tillgängligheten, säger Per Karlsson.
LÄS MER:Över 600 läkare bakom Sahlgrenskaupprop
Över snittet
I ett upprop som GP publicerade i början av januari vittnade även personal om "inhumana" väntetider och ständig platsbrist. "Vårdgarantin är en bluff på vår avdelning", skrev en anställd.
Trots det har man tagit bort över 300 tjänster och ett okänt antal vårdplatser från SU som helhet.
– I dagsläget finns inget beslut om att vi ska bli färre. Det finns mängder av ställen som uppenbart måste förstärkas och vi har ett ständigt behov av sjuksköterskor. Men behoven varierar från verksamhet till verksamhet. Vissa är i balans och vissa har det jättetufft.
Det säger Robert Olbe, operativ direktör på SU. Hans tjänst skapades i höstas och innebär en sorts övergripande ansvar för vårdproduktionen och dess genomförande. Han är inte förvånad över bottenplaceringen, och återkommer till vikten av att använda vårdapparaten så effektivt som möjligt.
– Jag har respekt för att personal känner att de behöver vara fler, men vi kan också se över hur vi jobbar.
Om man backar några år fick SU bättre placeringar i Dagens Medicins ranking. Så vad har hänt? Både chefläkare Per Karlsson och Robert Olbe pekar på ett växande inflöde av patienter som inte mötts av motsvarande kapacitetsökning.
– Sedan kan det ju hända att de andra sjukhusen förbättrat sig, säger Per Karlsson.
LÄS MER:Här är läkarnas hårda kritik mot SU
Sköterskebrist
Enligt honom behöver SU avlastas avseende vård som kan utföras på andra sjukhus i länet. Dessutom behövs fler sjukhus i Göteborgsområdet.
Hur mycket av den dåliga tillgängligheten handlar om brist på sköterskor?
– Allt hänger ihop, det är svårt att göra någon snabbtolkning. Men det är klart, om vi inte kan öppna operationssalar på grund av att det saknas sjuksköterskor så påverkar det tillgängligheten. Vi har vissa flöden som inte fungerar så snabbt och bra som de skulle kunna på grund av brist på vissa kompetenser.
Därför jobbar man mycket med rekrytering, säger Robert Olbe, bland annat genom att finansiera vidareutbildningar för sjuksköterskor och rekrytera utomlands.
Bristen på salar avhjälper man i dagsläget genom att låna operationssalar på sjukhusen i Frölunda och Angered. Framöver ska salar som viks till endast en sorts operationer öka effektiviteten – men det kräver i sin tur mer personal.
– Det finns ingen quick fix som löser problemet i morgon. Jag delar personalens frustration, klart man vill ha en lösning nu. Vi måste fortsätta arbeta med det vi har och alla de åtgärder som nu pågår, säger Robert Olbe.
Jämförelsen som Dagens Medicin gjort bygger på sjukhusens självrapporterade uppgifter och inhämtas från bland annat Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Totalt har 176 indikatorer med sammanlagt över 10 700 värden från 61 akutsjukhus samlats in.
Bästa universitetssjukhuset enligt jämförelsen ligger i Örebro.
LÄS MER:Regiondirektören om krislarmen från SU: Besparingar är nödvändiga
