När Sverige 2015 tog emot 160 000 flyktingar utan att ha möjligheter att erbjuda dem ett ordnat och människovärdigt mottagande tillhörde jag de tveksamma. I dag har vi en annan situation. Därför blir jag oerhört upprörd när jag läser om de fyra gymnasieungdomar i Strömstad som hotas av utvisning om de inte kan få jobb innan sommaren.
LÄS MER:Hur ska gymnasielagens ungdomar få jobb?
Ännu mer upprörd blir jag när kommunstyrelsen inte kan enas om att försöka finna en lösning som låter dem stanna. I praktiken kan det betyda skillnaden mellan liv och död för dessa ungdomar.
Jag tycker det är skrämmande med en sådan inställning
Vi har tagit emot dem, vi har gett dem en utbildning, de har lärt sig svenska, de har etablerat sig i det svenska samhället och de har fått hopp om ett normalt liv efter allt som de varit med om tidigare.
Då är det alltså enligt moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater i kommunstyrelsen helt i sin ordning att kasta ut dem. Vad som händer med dem verkar vara likgiltigt. Jag tycker det är skrämmande med en sådan inställning. Och inte minst Moderaternas Marie Edvinssons cyniska kommentar: ”Det är inte rimligt att lägga tjänstemännens tid på något som vi vet inte är möjligt”.
Nu var det lyckligtvis tillräckligt många ledamöter i övriga partier som insåg hur idiotiskt det skulle vara att inte göra en seriös ansträngning för att låta dem stanna. De gav kommunchefen i uppdrag att utreda vilka möjligheter det finns.
En eloge därför till Kent Hansson (S), Marielle Alvdal (Fi) och Lars Tysklind (L) som ställde upp på ungdomarnas sida. Hur det går vet vi inte, men det skall i alla fall inte hänga på om kommunens tjänstemän har tid att ägna sig åt saken.
Kerstin Georgsson
