Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Privata skogsägares brukande av skogen bidrar till en positiv klimatpåverkan, skriver Yvonne och Göran Petersson i ett svar till Pontus Berglund. Arkivbild. Bild: Gustav Melin
Privata skogsägares brukande av skogen bidrar till en positiv klimatpåverkan, skriver Yvonne och Göran Petersson i ett svar till Pontus Berglund. Arkivbild. Bild: Gustav Melin

Debatt: Vårt skogsbruk bidrar inte till klimatförsämringen

”Vi privata skogsägares brukande av skogen bidrar tvärtom till en positiv klimatpåverkan”, skriver skogsägarparet Yvonne och Göran Petersson.

Replik till Pontus Berglund (STNB 30/11).

LÄS MER: Skogsavverkning = kalavverkning

Vi privata skogsägares brukande av skogen bidrar tvärtom till en positiv klimatpåverkan, då vår skog binder långt mer koldioxid än vad brukandet av den släpper ut. Ett kalhygge ger ifrån sig koldioxid de första 8-14 åren efter avverkning förutsatt en bra föryngring, därefter tar det upp mer än det ger ifrån sig och ju mer en skog växer ju mer koldioxid binder den. Förutom detta är det så bra att av alla produkter som vi kan producera av virket (t.ex. värme, bränsle, papperspåsar, toapapper, kartong, tyg, bräder, reglar och solida träkonstruktioner i form av korslimmat trä) så bidrar vi positivt till miljön då detta är förnyelsebara produkter som ej belastar miljön utan antingen lagrar koldioxid eller ersätter fossil förbränning.

Enbart på vår egen fastighet klimatkompenserar vi för cirka 140 svenskars koldioxidutsläpp/år och det är en normal fastighet för området så det blir klimatkompenserat för många om vi bara tar skogarna i Strömstad. När det gäller utdikning av våtmarker så gäller ett generellt förbud mot markavvattning i södra och mellersta Sverige, däremot får man i vissa fall tillfälligt skyddsdika och rensa befintliga diken i skogsmark, men man måste hindra utsläpp direkt i vattendrag. Hyggesstorleken i södra delen av landet är cirka 2 hektar stort, vilket är lika med 3 fotbollsplaner. Medelvärdet har minskat svagt sedan år 2 000. Dessa hyggen planteras eller självföryngras, men blir mycket sällan till några monokulturer då olika sorters plantor sprider sig naturligt. Dessa sparas ofta i kommande röjningar så resultatet blir ofta någon typ av blandskog. För övrigt är ett hygge från år 2 och 7-10 år framåt ett riktigt smörgåsbord för de flesta viltarter.

Allt är inte hyggen då det finns drygt 300 000 privata skogsägare som förvaltar mer än 220 000 skogsfastigheter och alla har sina specialintressen och skötselmetoder. Får vi fortsätta med det så borgar det för att vi även framgent kommer att ha en stor variation i skogsbruket, vilket kommer att gynna klimat, biologisk mångfald, jobb, livet på landsbygden och skogsägarnas ekonomi.

Yvonne och Göran Petersson

Familjeskogsföretagare

Vammen, Strömstad

LÄS MER: Vi bevakar att skogsvårdslagen följs