Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Stein Rukin, Jour Strömstad, om behovet av vård dygnet runt i Strömstad. Bild: Jakob Simonson

Vården som försvann

Stein Rukin, Jour Strömstad, om frågan om nära vård i Strömstad.

Hösten 2018 tog Jour Strömstad initiativ till samtal med Praktikertjänst, för att kartlägga möjlig­heterna till en tillgänglig vård dygnet runt. I första hand hade vi fokus på sommaren 2019. Vi ville gärna undgå situationen vi hade förra sommaren. En rad politiker, både från regionen och lokalt, blev orienterade om möjligheterna.

Det var ingen brist på löften från våra politiker inför valet hösten 2018. Konkreta lösningar har emellertid varit totalt frånvarande. Ja, bortsett från ”single respondern” som skulle ersätta nattjouren. Och kontakten med Norge som den gången bara var en tidsfråga, var blev den av?

22 september 2016 hölls en konferens i regionens regi där både Göran Stiernstedt (statlig utredare) och nuvarande sjukvårdsstyrelsens ordförande Jonas Andersson (L) deltog. Slutsats: ingen generell resursbrist och dagens sjukhustunga system måste ändras genom en starkare och bättre primärvård. Medan Sverige i dag satsar 20 procent på primärvården är motsvarande siffror i de övriga nordiska länderna 30 till 40 procent.

17 maj 2017 antog regionen ett handlingsprogram som la väsentlig vikt vid Stiernstedts utredning. Primärvården skulle stärkas genom fler jourcentraler/närakuter. Hittills har den ena hamnat i Göteborg och en i Tanum. Stängd under natten, utan röntgen och driven av hyrpersonal.

Efter Stiernsteds utredning kom det 2018 ytter­ligare en statlig utredning (SOU 2018:39) där det konstateras att vården blir allt mer ineffektiv, fragmentariserad, dysfunktionell och saknar kontinuitet. Vad är då problemet? Jo, systemet och regionen!

I regionens revisors årspromemoria för 2018 står att regionen är svår att budgetera och svår att styra, vilket betyder att styrelser och nämnder fortfarande (efter 20 år) inte är helt överens om vem som gör vad inom regionen.

Det är alltså detta systemet som avgör vilken vård vi ska ha i Strömstad.

Då kan vi förstå, kära Jonas Andersson (L), Tony Johansson (MP) och andra berörda politiker, att man möjligen kan ha missat:

• Att Strömstad inte bara är en turiststad utan också en viktig handelsstad där det i snitt befinner sig närmare 40 000 personer varje dag hela året.

• Att det under hela året ankommer fler än 1,4 miljoner genom färjorna.

• Att småbåtshamnen är den näst största på väst­kusten.

• Köpcentra med över åtta miljoner besökare årligen.

• Sveriges största gräns­övergång till Norge.

• Att Strömstad är bland de tolv kommuner som bidrar mest till värde­skapande i Sverige.

Det är därför vi har föreslagit ett pilotprojekt som helt samsvarar med regionens egen handlingsplan i ett närmast tomt, välskött sjukhus. Ett sjukhus som i dag påför skattebetalarna betydliga kostnader. Sjukhusets ägare, Västfastig­heter, som i sin tur ägs av regionen, hade ett underskott på nära 250 miljoner förra året.

Vi föreslår, efter samtal med Praktikertjänst, en närakut mellan kl 17 om kvällen och kl 8 om morgonen, på sjukhuset. Och med den uppenbara fördelen att utrustning (bland annat röntgen) och kompetensen redan finns där. Även dialys ska erbjudas och därmed reducera de dryga två miljoner årligen som i dag går till transport till Munkedal och Näl. Vi skrev till regionen om detta 20 januari i år och vi väntar fortsatt på svar.

Vi har även beskrivit hur detta kan finansieras, genom en omfördelning och besparingar, baserat på regionens egna siffror och studier.

Dessutom föreligger det nu också ett unisont fullmäktigebeslut från 2018-12-13 om en vårdlösning som ska ge vård dygnet runt i Strömstad, baserat på förhandlingar utifrån kommunallagen (Norrtälje­modellen). Hur ställer sig Jonas Andersson (L) med flera till detta beslut?

Det är nu upp till politikerna att realisera lösningarna, gärna utan att vara beroende av en system­ändring.

Stein Rukin

Jour Strömstad