Vi får därför ett förslag till framtidssatsning med dramatiskt ökade underhållskostnader. Istället borde magnettågsalternativ med minst 70% lägre underhållskostnader utredas seriöst.
Den 12 december 2020 kunde vi återigen läsa om en skandal med underhållet på våra järnvägar. Trafikverket hade inte informerat om dåligt underhåll och säkerhetsriskerna längs den farliga rälsen, västkustbanan i Skåne.
Trafikverkets generaldirektör gjorde redan i augusti 2018 en pudel och erkände i SvD att underhållet på tågsystemet borde ha prioriterats långt tidigare i Sverige. Idag säger sig Trafikverket vara på väg att prioritera annorlunda i ”inriktningsplaneringen”, men är det verkligen så?
Med stigande förvåning noterar jag att Trafikverket har beställt en framtidsinriktad rapport från konsultföretaget Ramböll om snabba transporter där underhållskostnaderna är exkluderade.
Den blandade trafik som Ramböll-rapporten pläderar för, ger dramatiskt ökade underhållskostnader vid högre hastigheter
Ramböll pläderar för höghastighetståg 250 km/h, men dessa skapar helt nya och omfattande underhållsproblem. Figuren (se bilden) visar att den blandade trafik (Mixed traffic), som Ramböll-rapporten pläderar för, ger dramatiskt ökade underhållskostnader vid högre hastigheter. Varför finns inte detta med i Rambölls kalkyl?
Figuren har tagit med data från testanläggningen för magnettåget Transrapid under 20 år samt data från det tyska höghastighetståget ICE med topphastigheter 250 km/h och högre. Detta är siffror med mycket hög grad av beprövad erfarenhet.
I jämförelsen mellan magnettåget Transrapid och blandad trafik (mixed traffic) är det minst fyra gånger så höga underhållskostnader för höghastighetståg 250 km/h jämfört med magnettåget.
Exkluderingen gjorde att Ramböll varken gav en rimlig livscykelanalys eller en korrekt samhällsekonomisk kalkyl för jämförelse.
Varför vill Trafikverket och Ramböll pressa den gamla tekniken till dess bristningsgräns, när magnettåg har mycket lägre friktion
Deras slutsats om att höghastighetståget (250 km/h) ”ger en mer jämlik fördelning av nyttor till ett betydligt lägre pris” blir helt felaktig. Det finns stor potential att införa billigare biljettpriser på magnettågen just på grund av de mycket låga underhållskostnaderna.
Varför vill Trafikverket och Ramböll pressa den gamla tekniken till dess bristningsgräns, när magnettåg har mycket lägre friktion? Magnettågets vagnar flyter ju på banan. Detta objektiva faktum ger det låga underhållsbehovet. Ramböll-rapporten borde ha utrett detta seriöst. När får vi en sådan utredning i Sverige?
Rune Wigblad
professor i företagsekonomi, inriktning Industriell Ekonomi, Strömstad akademi och lärare vid Högskolan i Skövde.
