Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Strömstads Tidning
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Arkivbild. Bild: Leif Gunnarsson
Arkivbild. Bild: Leif Gunnarsson

Tankar om Strömstads framtid

I skuggan av den döda hand som coronakrisen lagt över Strömstad kommer Lena Falkheden och Hans Arén med visioner om hur kommunen kan utvecklas.

I Strömstad har coronapandemin fört det goda med sig att både medborgare och förtroendevalda börjat samtala kring kommunens utveckling och framtid. I STNB har vi kunnat läsa om detta i nyhetsartiklar och insändare.

Att basera en stor del av kommunens ekonomi och sysselsättning på Norgehandeln har i ett kortsiktigt perspektiv varit en fungerande strategi men också skymt sikten för andra möjliga framtider. Strömstad är en kommun med många resurser och möjligheter för en positiv och hållbar utveckling och en biobaserat, klimatneutral utveckling. Vi vill här ta upp några strategier, som skulle kunna leda kommunen i en sådan riktning.

Nästan 70 procent av marken nära havet var parkeringsplatser

1. Attraktiva bostäder i vattennära lägen

Idag finns en tydlig tendens i samhällsutvecklingen. Många unga familjer med barn vill inte längre bo i storstäder. I Stockholm flyttar idag fler barnfamiljer ut från staden än till.

Strömstad är en trivsam och välskött stad med ett fantastiskt läge mellan hav och landsbygd. Här finns också en stor, outnyttjad potential att bygga attraktiva bostäder på områden som idag är parkeringsplatser, färjeläge eller baksida till köpcentra. När vi 2007, tillsammans med studenter från Chalmers Arkitekturskola, gjorde en kartläggning av centralt belägen och byggbar mark framkom att nästan 70 procent av marken nära havet var parkeringsplatser! Vi kunde också notera att den mycket attraktiva marken mellan Kärleksudden och gymnasiet var ett slags ”baksida” med bland annat skräpupplag för detaljhandeln! Här kunde i stället byggas bostäder med söderläge, odlingsmöjligheter och utsikt mot Strömsvattnet. Outnyttjade drömlägen för att attrahera ny invånare!

I avsikt att skapa attraktiva bostäder är det naturligtvis också både rimligt och möjligt att mycket med­vetet utveckla helårsboendet på Koster och några av de andra öarna i Strömstads skärgård som till exempel Styrsö och Öddö.

Strömstad skulle kunna bli ett föredöme för en hållbar och lokalt förankrad matproduktion

2. En lokal produktion av mat inriktad på en lokal marknad

Sverige är det land i EU som har den lägsta självförsörjningsgraden av livsmedel. Vi importerar cirka 50 procent av vår mat.

Från kommunens egen rika jordbruksbygd skulle vi emellertid i princip kunna få nästan allt vi behöver; kött och köttprodukter, mejerivaror av alla slag, rotfrukter, baljväxter och grönsaker året om. Från ­havet kan kommuninvånarna erbjudas skaldjur, fisk och annan marint framställd mat. I en ny och vackert utformad saluhall skulle delar av denna lokalt producerade mat kunna saluföras. Idag finns en ­ökande efterfrågan på lokalproducerade, ekologiska varor och närhet mellan producenter och konsumenter, så kallad relationsmat.

Strömstad skulle kunna bli ett föredöme för en hållbar och lokalt förankrad matproduktion med en hög grad av självförsörjning där transporterna minskats till ett minimum.

3. Bygg ut Bohusbanan för en bättre kontakt med Osloregionen

Strömstad ligger som en lite slumrande del inom ett av Europas mest expansiva områden, nämligen kustområdet mellan Köpenhamn, Malmö, Göteborg och Oslo.

Men Bohusbanans största brist är att den inte fortsätter in i Norge. Vi menar att en sådan förlängning av Bohusbanan, som en gång planerades, bör genomföras så snart som möjligt. Det borde vara fullt möjligt att bygga ut banan från Skee de cirka 25 kilometer som krävs för att, via den gamla Svinesundsbron, ansluta till det norska järnvägs­nätet.

Med en utbyggd förbindelse till norska järnvägsnätet, via gamla Svinesundbron, skulle vi kunna få en ”Västkustpendel” mellan Oslo och Köpenhamn. En sådan pendel skulle knyta Norra Bohuslän till det kollektiva trafiksystem som finns söderut, till Köpenhamnsregionen och vidare ut i Europa.

Strömstad har, oberoende av Norgehandeln, mycket stora möjligheter att utvecklas som en attraktiv kommun att bo och arbeta i

Det har gått ett decennium sedan E6:ans utbyggnad. De globala klimat- och miljöhoten kryper allt närmare. Coronapandemin har ändrat förutsättningarna för kommunens framtid. I Norge funderar man på hur landet kan behålla den köpkraft som nu handlar i Norra Bohuslän, främst i Strömstads kommun. Fler hot kan bli verkliga vad gäller kommunens framtid om den inte kan bryta det kortsiktiga beroendet av Norgehandeln, som nu styr stadens utveckling.

Men Strömstad har, oberoende av Norgehandeln, mycket stora möjligheter att utvecklas som en attraktiv kommun att bo och arbeta i. Kommunen har mycket stora förutsättningar för att kunna uppnå de olika krav för hållbarhet Parisavtalet ställer på oss. Vi har extremt goda förutsättningar att utvecklas till ett mycket attraktivt område för helårsboende och nya arbetstillfällen. Om kommunen bestämmer sig för att planera för en sådan framtid är vi övertygade om att de tre strategier vi redovisat ovan starkt kommer att bidra till att denna uppnås.

Lena Falkheden, Bottna

Hans Arén, Koster