Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Jakob Simonson är nyhetschef på Strömstads Tidning. Bild: Thomas Bennelind
Jakob Simonson är nyhetschef på Strömstads Tidning. Bild: Thomas Bennelind

Jakob Simonson: Svenska folket bör bestämma om Natomedlemskap – inte Erdogan

Erdogan är inte bättre än ­Putin. Och nu ska Sverige ­fjäska för honom för att han ska ­släppa in oss i Nato. Det är ett ­motbjudande skådespel som dragits igång för att frågan inte förberetts ordentligt. Först och främst ska förstås svenska ­folket få besluta om vi ska ­avsluta 200 år av alliansfrihet.

Kommer ni ihåg när ­Islamiska staten, IS, för några år sedan bekämpades av de väpnade kurdiska styrkorna i Syrien, YPG?

Nu kräver Turkiets president Erdogan att Sverige ska terrorstämpla just denna organisation för att ett Natomedlemskap ska kunna komma på tal. Enligt ­Turkiet är YPG en täckmantel för det ­kurdiska partiet PKK som är terrorstämplat i EU – även i Sverige. Till skillnad från YPG som inte är terroristklassat av något EU-land.

Turkiet kräver också att Sverige ska lämna ut 16 personer som enligt Turkiet har kopplingar till kurdiska partierna PKK, HDP och islamiska Gülenrörelsen.

Ett tredje krav från Turkiet är att Sverige häver det vapenembargo som infördes för tre år efter Turkiets offensiv mot just YPG i Syrien. Sverige ska alltså börja exportera vapen till Turkiet samtidigt som Erdogan planerar för en offensiv mot kurderna i norra Syrien.

Erdogan har till och med riktat kritik mot Sverige för att SVT sänt en intervju med den kurdiske politikern Salih Muslim i Syrien.

Varför folkomröstar inte Sverige om en Natoanslutning?

Turkiets krav, som tycks ha tagit de svenska politikerna på sängen, belyser tydligt vådan av att brådstörtat ansöka om medlemskap en militär allians utan att först höra sig för, vare sig med Natos mer ljusskygga medlemmar eller med svenska folket.

Varför folkomröstar inte Sverige om en Natoanslutning?

Ett argument mot en folkomröstning är att en sådan skulle trollas sönder av ryska botar och påverkansagenter. Men med ett sådant argument kan vi ju slopa demokratin och även ställa in höstens val till riksdag, regioner och kommuner. Alla val kan trollas sönder – då får man i stället stärka valsystemet.

Den 1 juni höll Danmark en folkomröstning om att ingå i EU:s försvarssamarbete. Det blev ingen rysk trollfest. Allt gick lugnt och stilla, en majoritet röstade ja, och nu kan Danmark med ett stabilt demokratiskt mandat gå in i försvarssamarbetet. Sverige är redan med där. Vilket innebär att det inte alls är så, som en del hävdat, att vi skulle stå lika ensamma som Ukraina vid ett ryskt anfall mot Sverige.

Till skillnad från Ukraina har Sverige aldrig varit ockuperat av Ryssland

Och varför skulle Ryssland attackera Sverige, och därmed EU – särskilt nu när de har händerna fulla med ett krig mot Ukraina, som de inte ser ut att vinna i första taget? Det faller på sin egen orimlighet. Till skillnad från Ukraina har Sverige aldrig varit ockuperat av Ryssland och ingår därmed inte i Vladimir Putins rosiga illusioner om ett Storryssland. Vi bör koncentrera oss på att stötta det ukrainska folkets kamp i stället för att ränna omkring som rädda höns och kackla om ryska attacker mot Sverige.

Det finns gott om tid att låta svenska folket avgöra Natofrågan. Det kan ske på två sätt. Antingen kan den avgöras direkt i en folkomröstning, som med fördel kan hållas i samband med valet den 11 september, så som fallet var med EU-omröstningen 1994 – vilket för övrigt var ett utmärkt exempel på en fråga som folk inte hade så bra koll på från början, men inför folkomröstningen fick man sätta sig in i den och till slut göra ett informerat val för eller emot.

Eller på ett indirekt vis genom att låta Natofrågan bli en del av valrörelsen där partierna som är för respektive emot ett svenskt Natomedlemskap får redogöra för sin ståndpunkt. Har vi sedan en riksdagsmajoritet för en Nato­anslutning efter valet – vilket allt i nuläget tyder på – kan Sverige ansöka med demokratisk legitimitet.

Om vi ska bestämma oss för att sätta punkt för över 200 år av alliansfrihet, är det inte för mycket begärt att svenska folket ska få avgöra den saken.