Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Oslo 20210805. Senterparti-leder Trygve Slagsvold Vedum pryder trikkestoppet på Schous plass på Grünerløkka i Oslo.Foto: Håkon Mosvold Larsen / NTB
Trygve Slagsvold Vedum pryder en valaffisch vid spårvagnshållplatsen på Schous plass på Grünerløkka i Oslo. Bild: Håkon Mosvold Larsen

Karl af Geijerstam: Slagsvold Vedum vinner valet med förlorarstämpel

Senterpartiets partiledare Trygve Slagsvold Vedum skulle bli höstens stora valsegrare. Så såg det i alla fall ut i början av året. Nu har han förlorarstämpeln på sig, trots att partiet kommer att göra ett historiskt bra val.

Under förra hösten visade det sig att Trygve Slagsvold Vedum var en av sångarna som fick ta av sig masken i Norges upplaga av Masked Singer, Maskorama. Det var kanske en bidragande faktor till den enorma popularitet i opinionen som Senterpartiet fick under vintern. I några mätningar var partiet jämsides med Arbeiderpartiet och Slagsvold Vedum kunde på allvar lanseras som en statsministerkandidat.

Men sommaren och valrörelsen har varit en katastrof för partiet. Nu ligger Senterpartiet på omkring tolv till fjorton procent. Normalt sett ett historiskt bra resultat för partiet, men nedgången är det som Slagsvold Vedum nu får många frågor om. För många, tyckte han i Politiskt Kvarters partiledarutfrågning på NRK.

En annan fråga som förföljer partiet är regeringsfrågan. Detta är en knäckfråga för Senterpartiet, som helst av allt ville ha en tvåpartiregering med bara Arbeiderpartiet som partner. Något som såg realistiskt ut i vintras. Men på rödgrön sida finns nu tre andra partier som troligen kommer in på Stortinget: Sosialistisk Venstre, Miljøpartiet De Grønne och Rødt. SV har tidigare suttit i regering med AP och SP. Men i början av juni uttalade vice partiledare för Sp Marit Arnstad att hon tyckte att skillnaderna mellan SP och SV var för stora för ett regeringssamarbete.

En genomgång som tidningen Dagsavisen gjorde visade emellertid att det finns många konkreta politiska frågor som de båda partierna är överens om. Det gäller förhållande till EU och EES-avtalet, skolmatsfrågan, utrikespolitiken och sjukvården. Norge har ju förstatligat de stora sjukhusen, men både SV och SP föreslår att sjukhusen ska komma under lokal politisk ledning. Däremot gick de båda partiledarna Audun Lysbakken (SV) och Slagsvold Vedum in i en hård duell om att införa förbud mot fossildrivna bilar i innerstäderna i en partiledardebatt i augusti. Det är ”onorskt” att de rikaste med en eldriven Porsche bara ska få köra omkring i centrum, dundrade Slagsvold Vedum.

De nordiska länderna Norge, Sverige, Finland och Danmark kommer alltså förmodligen att ledas av socialdemokratiska ledare som ska leta stöd från både mittenpartier och vänsterpartier för sina budgetar. Det är inte så lätt, vilket statsminister Sanna Marin i Finland fick erfara i våras, när interna motsättningar höll på att spräcka regeringen.

Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre hade nog önskat sig samma utgång i valet som 2005, att AP, SP och SV kunde få egen majoritet på Stortinget (då blev han utrikesminister i Jens Stoltenbergs regering). De allra sista mätningarna visar att det är möjligt – men med bara ett eller två mandat.

Valnatten kommer att alltså att bjuda på flera draman, särskilt kring spärrgränsen. I sista veckan visar opinonsmätningar att alla småpartier kan ha en chans att klättra över fyraprocentsspärren. Då blir det svårnavigerat i den politiska terrängen.

En intressant faktor är att Rødts partiledare Bjørnar Moxnes har meddelat att partiet tänker ha samma strategi som Dansk Folkeparti: att vägra gå med i en regering och istället arbeta för så mycket inflytande som möjligt i Stortinget. Det kommer att göra det lättare för Jonas Gahr Støre att bilda regering. Men definitivt inte lättare att regera.

Bildspel från valkampanjen:

Läs mer:

LÄS MER: Därför är klimatfrågan så het i Norge

LÄS MER: Därför gör Erna Solberg mer fel än Stefan Löfven