Det skrivs och sägs mycket om Koster och beslutet om ändrade riktlinjer för hemtjänst/hemsjukvård, just nu.
Jag vill gärna tydliggöra processen för er som orkar läsa allt.
LÄS MER:Majoriteten verkar ha insett att deras beslut var fel
Socialnämnden fick ärendet på sitt bord på mötet i maj. Förslaget till beslut var: att anta ändrade riktlinjer för öar utan broförbindelse.
För Kosters del skulle det innebära att personal fanns på ön under tider så att färjetiderna passade. Trygghetslarmen skulle mellan 19.00–08.00 gå till larmcentralen och om Någon akut insats behövdes så gällde, som alltid, att larmcentralen kontaktade 112. För andra insatser skulle det finnas kontaktpersoner på Koster.
För att behålla den nivå som var då, skulle vi behöva betala ytterligare 3 miljoner.
Förvaltningen skrev: ”Om nuvarande nivå skall bibehållas sker en kostnadsökning på ca 3 mkr i form av personal, hyra för lägenhet samt transporter”. Dessutom fick vi veta att det var svårt att få personal till Koster och att man bröt mot arbetstidslagen med de som tjänstgjorde där nu.
Man beskrev att arbetet med att hitta en lösning pågått i flera år, men nu måste vi fatta beslut eller skjuta till de pengar som krävdes. Detta var något som de som tidigare varit med i socialnämnden bekräftade.
Vi saknade ett yttrande från Kosternämnden och skickade därför frågan på återremiss för att invänta remissvar från dem.
Yrkandet på detta kom från S-gruppen och inte från oppositionen.
Läget på Koster redovisades vid denna tidpunkt som följande:
”Aktiva ärenden på 6 brukare dagligen samt vissa insatser var tredje vecka. Nuläge inför sommaren är ytterligare brukare på väg hem med stora omvårdnadsbehov samt nattillsyn samt ett sommarärende med 7 besök på dag samt nattillsyn.”
Den sista meningen var anledningen till att beslutet behövde fattas innan sommaren. På nämndens möte i juni kom då frågan tillbaka.
Kosternämnden hade skickat in ett utförligt remissvar. I svaret fanns många kreativa förslag men bedömningen var ändå att dessa åtgärder redan var uttömda.
Nämnden uppdrog åt förvaltningen att skyndsamt besvara remissvaret och punkt för punkt beskriva hur man hade jobbat med de olika förslagspunkterna.
Tyvärr fick Kosternämnden inte något svar, vilket jag verkligen beklagar.
Oppositionen ajournerade mötet i tjugo minuter och återkom sedan med beskedet att de inte ville delta i beslutet eftersom underlaget var otydligt och de skulle återkomma i budgetarbetet.
Beslutet om att anta de nya riktlinjerna beslutades således av S, V, KD och SD. Oppositionen la ner sina röster!
Om man är emot något så är det ju brukligt att man röstar nej och sedan reserverar sig med en motivering, om beslutet går emot. Men man valde alltså att inte vara med om beslutet. Om det får var och en tycka som den vill, men jag anser det märkligt.
Beslutet skapade en större oro än vad vi trott, på Koster. Felaktiga uppgifter som att trygghetslarmet skulle tas bort på natten, florerade. Detta var felaktigt, men oron spreds.
Jag var i kontakt med representanter för Kosternämnden för att försäkra att vi skulle följa upp utfallet av beslutet, kontinuerligt och i dialog med boende på Koster. Jag sa samma sak på ett mycket välbesökt öråd i juli.
Vi bestämde också om ett möte med verksamhetsrepresentanter i september. Vi skulle träffas på Koster.
Även Kosters samhällsförening hörde av sig och ville att vi skulle träffas för att ev. kunna hitta en alternativ lösning. Dialogen pågick under hela sommaren.
På nämndens möte den 22 augusti hade så oppositionen vaknat till. De la ett yrkande om att utvärderingen skulle flyttas från mars till december och att man tillsammans med Kosternämnden och räddningstjänsten skulle försöka hitta någon annan lösning. Detta ställde sig hela nämnden bakom. Den dialogen pågick ju redan så det var ett enkelt beslut att ställa upp på.
I början av september hade vi då mötet på Koster. Enhetschefer, verksamhetschef, representanter från Kosternämnden, samhällsföreningen och Kosters framtid deltog. Undertecknad var med från politiken.
Med mina ögon sett så var det ett konstruktivt och respektfullt möte där alla beskrev vilka svårigheter man såg. Vi tog med oss lite olika uppgifter därifrån, som vi skulle jobba vidare med.
Min absoluta åsikt efter det mötet och andra samtal jag haft under sommaren, var att vi måste hitta en annan lösning för Koster.
Jag insåg att känslan av otrygghet och rädslan över att inte kunna bo kvar på ön var mycket stor. Samtidigt var en kostnad på de 3 miljoner som nämnts, inte försvarbar.
Även kommunstyrelsens ordförande hade på ett annat möte med Kosternämndsrepresentanter förstått att här måste vi hitta en lösning. Detta resulterade i ett möte med cheferna från förvaltningen samt politiker från Kommunstyrelsens arbetsutskott och socialnämndens arbetsutskott.
Där ställdes många klargörande frågor som, jag tror, skapade en förståelse för svårigheterna som man som enhetschef har då man är skyldiga att följa lagar och förordningar samtidigts som alla skall få den service man har rätt till. En inte helt enkel uppgift på en ö.
Olika scenarier presenterades gällande lösningar med färjeturer senare på kvällen, men det skulle inte lösa natten.
Man beskrev också svårigheten med att ha ett fullgott arbetsinnehåll för personalen eftersom insatserna inte är tillräckligt många, i dagsläget.
Men enhetscheferna presenterade också ett nytt förslag som skulle innebära att hela dygnet kunde tillgodoses och dessutom skapa mervärde genom att man kan få tillgång till sjuksköterskemottagning 2 timmar/dag 2–3 dagar per vecka.
Detta skulle också medföra en viss avlastning för hemsjukvården i stan då man inte alltid behöver åka dit för mindre åtgärder, de kan då utföras på ön.
Denna lösning skulle kosta 1,7 miljoner.
Efter diskussioner i den s.k. 17- gruppen bestående av S, KD, V och Fi, så enades vi om att ta med denna lösning i vårt budgetförslag och att pengarna då skall tillföras Socialnämnden.
Till sist: till alla som nu säger att detta kunde man väl gjort från början, så vill jag säga: Kanske, men en process som pågått så länge tenderar att låsa fast sig om inte nya frågor ställs och tankar utbyts.
Alla dessa motsättningar och farhågor som nu ventilerats har öppnat upp och nya tankar har landat. Resultatet blev ett bättre förslag än de som låg på bordet då beslutet fattades.
Nu hoppas jag bara att budgeten får en majoritet i kommunfullmäktige, om så sker så kan vi ändra riktlinjerna för hemtjänst och hemsjukvård på Koster.
Ytterligare en lärdom att dra, för oss alla, är att ha mer dialoger med de besluten påverkar, innan beslutet är fattat.
Pia Tysklind (S)
Ordförande socialnämnden
