Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20220131Utbildningsminister Anna Ekström (S) håller en pressträff om regeringens lagförslag om planering och dimensionering av gymnasial utbildning.Foto: Marko Säävälä / TT kod 10510
Anna Ekström visar tydlig statistik. Sverige saknar yrkesutbildad arbetskraft. Bild: Marko Säävälä/TT

Karl af Geijerstam: Rätt att inte utbilda till arbetslöshet

Utbildningsminister Anna Ekström vill att fler elever väljer yrkesprogrammen på gymnasiet. Men kommunerna måste också våga att skära ned på andra program.

Under måndagen presenterade Anna Ekström regeringens lagförslag, baserat på den utredning som Lars Stjernkvist (S) presenterade förra året. Förslagen går ut på att få fler elever att välja yrkesutbildningar på gymnasiet.

Arbetsmarknaden skriker efter vvs-montörer, undersköterskor, industriarbetare, byggarbetare med flera yrkesgrupper. Samtidigt gapar utbildningsplatser tomma och många elever söker sig till högskoleförberedande program. Ekström konstaterade på presskonferensen att det är tyvärr många elever som utbildar sig till arbetslöshet. Vill man ha jobb är det yrkesprogrammen som gäller.

Regeringens förslag är bland annat att minst två kommuner måste samarbeta om utbudet av gymnasieplatser. Detta för att säkerställa att det finns det utbud av utbildningsplatser som leder till de kompetenser som den lokala arbetsmarknaden efterfrågar. Regionerna ska också hjälpa till att analysera vilka gymnasieprogram som behövs. Även friskolorna begränsas. En nyetablering kan stoppas om friskolan inte erbjuder program som matchar vad arbetsmarknaden efterfrågar.

Det kan vara ett litet steg i riktning mot en norsk modell, där regionerna har ansvaret för gymnasieskolan

Förslaget innebär att en enskild kommun inte kan fatta egna beslut om antalet platser. Samtidigt ges regionerna en roll i planeringen. Det kan vara ett litet steg i riktning mot en norsk modell, där regionerna har ansvaret för gymnasieskolan.

I förra veckan meddelade regeringen att yrkesutbildningarna som standard ska innehålla så mycket svenska och engelska som krävs för allmän behörighet. Samtidigt ska det vara möjligt att välja bort den grundläggande behörigheten om eleven så önskar, vilket är flexibelt och ett bra förslag.

Ekström var väldigt försiktig i svaren på vilka gymnasieprogram som borde få färre platser. Det viktiga var, menade hon, att det finns ett heltäckande utbud för eleverna att söka. Samtidigt visade hon själv statistik som visade att det finns ett tydligt överutbud av högskoleförberedande utbildningar. Dessutom beklagade hon att intresset för byggprogrammet i Malmö – rikets tredje största stad – var väldigt dåligt.

Vi har inte råd att utbilda elever som senare inte går vidare till akademiska studier, utan i värsta fall hamnar i arbetslöshet

Utbildningsministern borde ha varit ännu tydligare. Kommunerna måste skära ned på antalet platser på de högskoleförberedande programmen. Det är kortsiktigt rationellt för friskolor och kommuner att erbjuda de utbildningar som eleverna efterfrågar. Men för samhället i stort blir det en förlustaffär. Vi har inte råd att utbilda elever som senare inte går vidare till akademiska studier, utan i värsta fall hamnar i arbetslöshet.

Att välja bort yrkesutbildning är också en förlustaffär för den enskilde. Dagens industriarbetare har mycket bättre villkor och löner än för 50 år sedan. En egen bostad, bil och en utlandssemester varje år är en verklighet för de flesta som får en examen från en gymnasial yrkesutbildning. Morgondagen kommer att kräva både arbetare på batterifabriker och undersköterskor inom äldreomsorgen. Det är goda arbeten och viktiga arbeten. Att välja dessa yrken är verkligen inte ett dåligt eller misslyckat val.