Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Sylvi Listhaug (FRP).
Sylvi Listhaug (FRP) i Stortingets vandrehall. Bild: Håkon Mosvold Larsen

Karl af Geijerstam: Nu vill Norge sluta förlora på gränshandeln

Sylvi Listhaug vill rädda norska jobb med sänkt alkoholskatt när gränsen öppnas igen – men lyckas hon?

När de ekonomiska räkenskaperna summeras för år 2020 blir det tydligt hur den i princip bortraderade gränshandeln har påverkat norsk och svensk ekonomi. Det är inga småsummor det handlar om.

Detta har slagit hårt mot jobben. Arbetslösheten i Strömstad är upp mot tolv procent

SCB redovisade för en tid sedan att i gränskommunerna minskade försäljningen med över sju miljarder kronor. Försäljningen i dagligvaruhandeln minskade med 62 procent i Strömstad, motsvarande omkring fem miljarder kronor. Andra kommuner som är drabbade är Årjäng, Torsby, Storuman med flera.

Detta har slagit hårt mot jobben. Arbetslösheten i Strömstad har gått upp till nära tolv procent.

Men i Norge är utvecklingen den omvända. Verdens Gang rapporterar (15 mars) att norska staten har fått sex miljarder i ökade skatteintäkter. Av detta var 3,2 miljarder en ökning av intäkterna från alkoholskatten.

Norges motsvarighet till SCB, SSB, räknar med att gränshandelns omfattning minskade från 16 miljarder år 2019 till bara två miljarder år 2020. År 2019 räknade man med att 9,6 miljoner dagsturer gjordes till Norges grannländer. Det är 1,8 dagsturer per capita.

Den tillträdande partiledaren för Fremskrittspartiet, Sylvi Listhaug, var inte sen på att reagera på dessa siffror. Hon föreslår nu 7,8 miljarder ytterligare skattesänkningar på de typiska gränshandelsvarorna. Detta ovanpå de sänkningar som FRP fick igenom i statsbudgeten häromåret.

Listhaug backas upp av företrädare för matvarubranschen. Petter Haas Brubakk, ordförande för NHO Mat og Drikke påpekar att de avgiftssänkningar som gjordes på socker och choklad har fått en märkbar effekt på de norska priserna.

Kristelig Folkeparti har historiskt varit kraftigt emot stora sänkningar, särskilt på alkohol. ”Jeg vet KRF har vært mer katolsk enn paven i denne saken” kommenterar Listhaug och säger att alkohol och socker är lika hälsofarliga oavsett i vilket land man köper varorna.

Innebär detta döden för gränshandeln? Knappast

Däremot kommer det positiva signaler från Arbeiderpartiet. Den näringspolitiske talespersonen Terje Aasland säger att avgiftssänkningar kan skapa fler norska arbetstillfällen och partiet ska värdera förslaget.

Innebär detta döden för gränshandeln? Knappast. Skillnaderna mellan norska och svenska priser är så stora att enbart skattesänkningar inte kan jämna ut dem. De norska priserna är högre bland annat på grund av större köpkraft och jordbrukspolitiken. Det är strukturella faktorer som inte påverkas av skatte- och avgiftspolitiken. Att Norge skulle bli ett fattigare land eller gå med i EU under överskådlig framtid är knappast troligt.

Alkohol och godis står för stora ekonomiska värden i handeln, men det finns annat som är billigare i Sverige. Restauranger, konserter, hotell och nöjesfält innebär ju också en lockelse. För den norska staten är det en förlust. Men för de enskilda norrmännen är besöket i Sverige både en vinst och ett nöje.

Man kan räkna med att gränshandeln kommer att bli en het politisk fråga i Norge. Om gränserna blir helt öppna i slutet av sommaren blir detta säkert en fråga som kommer att diskuteras i valrörelsen i höst.

För den vanlige norrmannen kanske det blir så att ölen blir billigare på Vinmonopolet, samtidigt som gränserna mot Sverige öppnas. Det bästa av två världar tycker nog många norrmän. Frågan är om detta räcker för att höja Fremskrittspartiets dåliga opinionssiffror? Vi får se i september.