Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Thomas Bennelind är sportredaktör och reporter på Strömstads Tidning.
Thomas Bennelind är sportredaktör och reporter på Strömstads Tidning.

Thomas Bennelind: Norrmännen är tillbaka – hjulen i Strömstad snurrar igen

Från sorgsna blickar och dystopiska köpcenter till återkomsten av raggarkaravaner, knökfulla restauranger och båtplatser. Vad vore Strömstad utan norrmännen – och vad är staden med svenskarna? Svaret tål att tänkas på.

Det spelar ingen roll att det regnar och endast är ett fåtal plusgrader. Kön till Kosterfärjan är lång. Avstigning sedan vid Västra Bryggan. På lastdäcket står fullastade matkassar, cyklar och barnvagnar. Västra Bryggans båtplats domineras av segelbåtar med norsk flagg. Restriktionerna är borta, öppen gräns och påskvecka. En i över två år pandemiknockad stad väcks av euforiska och förväntansfulla norrmän. De är tillbaka.

Vad tycker Strömstadsborna? Det beror såklart på vem du frågar. Klart är i alla fall att näringslivet och besöksnäringen jublar efter ett par svåra år. Pengarna ska in, likviditeten ska stärkas och resan tillbaka är påbörjad.

Pandemisomrarna och stängda gränsen mot Norge gav en fingervisning om hur det kan vara

Före lavinen av konsumerande norrmän, som föder merparten av stadens företag, är det inte längesedan som Strömstad pratade om att få fler svenskar att upptäcka den norska enklaven i Bohuslän.

Pandemisomrarna och stängda gränsen mot Norge gav en fingervisning om hur det kan vara. Ett snabbt svar är att mammon från grannlandet inte ägde Strömstad – på gott och ont. Medan jag skriver krönikan hör jag genom väggen in till mitt rum raggarbilarnas bassystem.

Rännardagen på skärtorsdagen är lika med lokal kultur. Man kan tycka vad man vill om det. Å ena sidan: fylla, spyor, urinerande längs väggar och stor mobilisering av polisen. Glädjen kan i sin tur vara att bilentusiasterna för endast en dag – den första sedan 2019 – äntligen får köra in i Strömstad, skratta och jubla över återkomsten. Gränsstaden sjuder av liv igen.

Personer som jag talat med inom till exempel restaurangbranschen upplever blandade känslor

När allt numera tycks återgå till ”normalt” tillstånd, blir frågan om norrmännens vara och inte vara för staden, tämligen komplex. Personer som jag talat med inom till exempel restaurangbranschen upplever blandade känslor. För parallellt med att de får behålla jobbet har arbetsbelastningen i och med gränsöppningen eskalerat. Restaurangerna skriker efter kompetent personal. Detta är å andra sidan inget unikt för Strömstad.

Hur ska man på sikt klara av omställningen?

Min undran är om Strömstad nu kommer att lägga på ett nytt kilo färska räkor på smörgåsen och glida vidare – eller om insikterna från pandemin gjort att man i stället väljer att bre en annan smörgås med andra tillbehör?

Två somrar med majoritet av svenskar, i stället för norrmän, kan paradoxalt med krisen ha varit det bästa som hänt på många år för stadens självbild. Blev Strömstad ödmjukare, klokare och smartare? Än så länge är det för tidigt att säga. Helt plötsligt såg politiken, näringslivet och staden behov att förändra, förbättra och utveckla när skafferiet inte längre var fullt.

Strömstad fick helt plötsligt hit besökare från Sverige som aldrig besökt staden

Det var före pandemin allmänt känt att många svenskar inte reste längre norrut än till Grebbestad på grund av den totala numerären av norrmän. Pandemin blottade Strömstads styrkor och svagheter. Strömstad fick helt plötsligt hit besökare från Sverige som aldrig besökt staden.

Hiphop-artisten Petter Alexis Askergren berättade för mig i en intervju att flera av hans vänner kände till Koster – men inte Strömstad. När hjulen snurrar igen vill jag tro att staden kan förena de bästa av idéer och erfarenheter av såväl svenskar som norrmän.