Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Västra bryggan vid Nordkoster. Bild: Jakob Simonson

Nästa steg för ett Koster som lever året om

Författarna och debattörerna Ulla Herlitz och Hans Arén om vad som behöver göras för att Koster ska utvecklas och förbli attraktivt - de föreslår bland annat ett "Ö-centrum" vid Ekenäs.

Undertecknade är engagerade i frågorna kring Koster som ett levande samhälle och vi tänker oss att nästa steg i arbetet med Kosters utveckling, sedan projektet Kosters Framtid genomfört LEA-analysen och bildat Kosters framtid AB, är att med ännu större kraft lyfta fram hållbarhetsaspekterna. Miljö- och klimatfrågorna likväl som sociala och ekonomiska frågor diskuteras och hanteras på alla nivåer i samhället. Koster har stora möjligheter att dra sitt strå till stacken genom att fokusera på hållbarhetsfrågorna i sitt fortsatta lokala utvecklingsarbete. Både vad gäller lokal organisation och enskilda sakfrågor för att hantera offentlig förvaltning och utveckling av Kosteröarna.

Vi som följt LEA-arbetet på nära håll vill på detta sätt ge vårt bidrag till nästa steg. Vi skissar på en vision om framtiden på Koster, baserad på kunskap från LEA-analysen kompletterad med egna analyser och argument. Vi lyfter fram en modell för den första samhällsnivån, utveckling av kulturlandskapet och ett lokalt Ö-centrum vid Ekenäs.

Den första samhällsnivån

För att kunna arbeta för en hållbar samhällsutveckling måste Koster få i uppdrag av kommunen att genomföra den demokratiska decentraliseringsprocess vi beskrivit i vår bok ”Den första samhällsnivån”. Vi vågar nästan påstå: Det går nog knappast att genomföra en hållbar utveckling om vi inte får denna decentraliserade, demokratiska planerings- och förvaltningsfunktion placerad på Koster. Det är den som behövs för att på ett konstruktivt sätt ta vara på den stora samlade erfarenhet, som finns om lokalsamhällets utvecklingspotential. På Koster finns en lång tradition av samarbete med myndigheter, som gör att den kamerala funktion etableringen av ”den första samhällsnivån” skulle innebära, bara skulle frigöra en mängd initiativ och kunskaper om hur Koster kan utvecklas hållbart. I ett sådant perspektiv utgör också den stora gruppen av fritidsboende, med sina olika kunskapsmässiga och ekonomiska förutsättningar samt med sina kontakter med omvärlden, en idag outvecklad resurs.

LÄS MER: Dags att bekänna färg om Kosterfrågorna

Syftet med en lokal förvaltning innebär att kommunen ger Kosternämnden i uppdrag att finna lösningar på de olika uppgifter som ingår i kommunens ansvar för Koster dvs planering för en hållbar samhällsutveckling, bostadsbyggande, grundskola, social service som äldre- och barnomsorg, fritidsverksamhet, kommersiell service som dagligvaruaffär, kommunikationer inräknat båttrafiken, bryggor och vägar, näringslivsutveckling, etc. Samt ta fram underlag för en reviderad, fördjupad översiktsplan för en hållbar samhällsutveckling.

Kosternämndens uppdrag skall vara att bestämma riktlinjerna för hur kommunens uppgifter skall genomföras på Koster. Erfarenheterna från Svågadalen i Hudiksvalls kommun visar att detta kan ske på ett sätt där man finner till Koster anpassade ekonomiska, sociokulturella och ekologiska lösningar och att detta kan göras på ett kostnadseffektivt sätt.

Till sitt förfogande får Kosternämnden ett lokalt arbetande kansli. Erfarenheter från Svågadalen indikerar att det kommer behövas en heltidsarbetande kommundelssekreterare för denna funktion, eventuellt kompletterad med en deltids skrivfunktion.

En viktig aspekt av att denna funktion finns på Koster, är möjligheten för lokalbefolkningen att komma med förslag till olika åtgärder som syftar till en ökad hållbarhet inom olika områden. Då alla kosterbor med största säkerhet känner minst en och säkert flera av Kosternämndens medlemmar har man möjlighet att direkt till dem föra fram sina förslag eller synpunkter. Man kan också be dem eller kanslipersonalen ge förtydliganden till beslut nämnden tagit eller direktiv, som kommer från myndigheter och organisationer utanför Koster.

Detta betyder att kontakten mellan öborna och kommunen, genom det lokala kansliet, förstärks på ett mycket påtagligt sätt. Som öbo slipper man gå omvägen att behöva skriva till kommunen för att få frågor besvarade eller förslag noterade eller ”än värre”, avsätta flera timmars arbetstid för att uppsöka kommunens centrala förvaltning i Strömstad.

Otvivelaktigt kan en decentraliserad, lokal administration bli ett mycket viktigt kvalitativt steg i utvecklingen mot en demokratisk och hållbar samhällsutveckling: Som medborgare skulle man få möjligheten att låta sin röst höras inte bara till valdagen. Man kan föra fram det man ser som viktiga frågeställningar direkt till Kosternämndens medlemmar eller den lokala administrationen och få dem direkt besvarade.

Utveckling av kulturlandskapet

I samband med den riksplanering som genomfördes på 1960- och 70-talen togs fram program för att skydda olika s.k. riksintressen. På Koster lyfte riksdagen speciellt fram kulturlandskapet på Sydkoster samt miljön i Kostersundet som speciellt värda att bevara.

Vid olika tillfällen har kommunen och staten genom Naturvårdsverket lyft fram statens krav. Det senaste försöket gjordes i samband med planeringen för nationalparken. Uppdraget att ta fram ett förslag för detta gavs åt ett konsultföretag, KULA. Av olika anledningar blev detta arbete aldrig färdigt men det finns ett preliminärt utkast. Detta användes i samband med de skötselplaner som togs fram för nationalparkens genomförande, men själva genomförandet för hur riksintresset skulle skyddas har inte blivit verklighet.

Lokalt tog Kosters Samhällsförening i samarbete med arkitektursektionen på CTH i Göteborg fram en bevarandeplan för makrillsalteriet Sibirien på Långagärde. Detta genomfördes och Sibirien är idag ett byggnadsminnesmärke. Några år senare togs lokalt initiativ för att restaurera en av fyrarna på Nordkoster och återge den funktionen av lysande fyr. Idag finns ytterligare planer för hur hela den nedlagda fyrplatsen med bostäder, förrådsbyggnader och odlingsområden skall återuppföras som de en gång såg ut.

Lär av Bråbygden!

Vi tror att åtgärder av ovanstående slag aktivt kan bidra till att göra Koster till en mycket attraktiv plats att bo på. Idag kan stora delar av kulturlandskapet karaktäriseras som ”ett övergivet landskap”, trots stora insatser från privatpersoner och från nationalparksförvaltningen. Det landskap man ser på äldre bilder, ett välskött, använt och vackert kulturlandskap, har genom förbuskning och igenväxning, förfulning av stora delar av byggnadsbeståndet tappat mycket av den attraktivitet många förknippar med en vacker miljö.

Koster har sin skärgård, vidsträckta strandområdena. Nationalparksförvaltningen har återställt många strandängar och hagmarker. De är talande bevis för hur Kosters kulturlandskap till stora delar kan återställas och öka attraktionen av att inte bara besöka öarna utan också viljan att bli bofast. Erfarenheter från t.ex. Bråbygden visar hur ett välskött, restaurerat kulturlandskap i kombination med genomtänkta riktlinjer för bebyggelseutvecklingen, kan stärka människors lust att vilja bo i ett sådant landskap. Detta skall naturligtvis också ses inte bara som uttryck för ett identitetsskapande restaurering av kulturlandskapet utan som del i en hållbarhetsstrategi för en produktion av mat genom t.ex. intensivodling av grönsaker, bete och slåtter för boskap.

Stöd för en hållbar, ekologisk utveckling

Koster har som många andra delar av den svenska landsbygden och skärgården ökat sitt behov av importerad mat. Sverige är det land inom EU som har den lägsta och samtidigt fallande självförsörjningsgraden, idag under 50 procent. Det gör att Kosters behov av skuggarealer, dvs att behöva områden i andra länder för att tillgodose sina olika behov av t.ex. mat, växer. Många av dessa skuggarealer finns i utvecklingsländerna, där man många gånger producerar mat den lokala befolkningen bättre skulle behövt, men där markägarna i stället exporterar maten för att uppnå en större vinst. På Koster ligger samtidigt stora områden, som tidigare odlats, i träda.

Upprättandet av naturreservat och nationalpark har medfört att dessa tidigare använda områden för odling och bete ligger kvar, om än icke hävdade utan till stora delar i vanvård. Det finns emellertid lokala, kunskapsmässiga resurser för hur dessa områden kan restaureras för olika former av jord- och skogsbruk. Kosters Trädgårdar kan bli ett centrum för en sådan utveckling. VI har också möjlighet att i samarbete med kommunen och andra myndigheter ordna så att invandrare kan bosätta sig på Koster. Det finns ett stort behov i Sverige av att få utbildade personer till lantbruk och skogsskötsel. Koster skulle kunna bli en av många platser där man kan ta emot familjer, som vill arbeta inom lantbruk, kanske i kombination med verksamheter inom besöksnäringen.

I ett sådant koncept, där man vill visa det kulturlandskap där människor levt och försörjt sig, kan också Ursholmens fyrplats fylla en roll. Vi kan se hur det har växt fram ett intresse för att restaurera inte bara fyrplatsens bostadshus utan också de olika ekonomibyggnader, små odlingslotter, båtslipen, m.m. som gör detta minimisamhälle till en del av en äldre skärgårdskultur.

Ett Ö-centrum vid Ekenäs

Idag kännetecknas utvecklingen i Sverige av att städerna alltmer saknar rurala inslag dvs ytor där man lokalt och utan stora transporter kan producera en del av den mat stadens invånare behöver. Det mesta importeras. En bra svensk frukost har åkt långt, inte sällan ett varv runt jorden.

På landsbygden och i skärgården söker allt fler sin försörjning i städerna, och på motsvarande sätt har avsaknaden av urbanitet blivit ett problem. Landsbygd och skärgård saknar många gånger attraktiva platser, samhälleliga rum, den så kallade tredje mötesplatsen utanför hemmet och arbetsplatsen, där människor på ett sätt som liknar den möjlighet som finns i städerna, kan träffas på ett ”oplanerat sätt”. Koster är otvivelaktigt ett sådant samhälle. Vi skulle behöva en plats där människor passerar på väg hem och till färjan, affären, servicen, fritidsaktiviteter, kulturevenemanget och så vidare, och där människor under hela året kan träffa andra, inta en måltid, umgås över en kopp kaffe eller ett glas vin eller öl, eller bara kunna sitta på ”ljugarbänken” och se vad som händer runt omkring. Vem som kommer och åker med färjorna. Byta några ord om väder och vind eller andra mer eller mindre personliga samtal. Ett levande centrum.

Visionen förutsätter att förbindelserna till Strömstad genomgår en metamorfos och det blir möjligt att komma ut från Strömstad till Koster varje vardag fram till 23.00 på kvällen och på helgerna ännu senare. Färjetrafikens tidtabell förändras så man under större delen av året anlöper betydligt färre bryggor, oftast bara en per tur. En minibuss fungerar som taxi året runt. Utöver beställningstrafiken för enskilda, privata beställare, kör bussen, i samarbete med Västtrafik, regelbundet folk från färjan, vars turer till största delen numera bara anlöper de närmaste hamnarna på Koster, dvs Ekenäs och Vettnet. En bro/brygga förenar Nordkoster med Sydkoster. Detta medför en betydligt större rörlighet för befolkningen som nu, oberoende av årstid och väder, lätt kan ta sig till olika platser på öarna.

Visionen är alltså ett helårsöppet Ö-centrum som växt fram runt Ekenäs och Korshamns hamnområde. Här ligger då bland annat öns affär med ett året-runt-öppet café, Naturums biograf, två restauranger, fiskaffär och skola. Till och runt hamnområdet har också lokaliserats nya hyresbostäder. Det blir mycket populärt att bo nära detta Ö-centrum, speciellt för personer som dagligpendlar till Strömstad. Utbyggnaden av en samhällelig mötesplats är som vi ser det en viktig strategisk satsning för att stärka Kosters Framtids ambition om ett levande samhälle året om.

På norska ösamhället Traena, som med framgång arbetar med att utvecklas på ett hållbart sätt, är just detta en av de strategier man har för att stärka samhällets sociala hållbarhet. Vi leker vi med tanken på ett liknande levande socialt, kulturellt och kommersiellt centrum med hamn, båttrafik, busslinje, dagligvarubutik, fiskaffär, cykeluthyrning, Naturum, café och restaurang, hotell, bostäder, skola och sist men inte minst ett kontor för Kosternämnden - i ny tappning.

Vi måste utmana tanken att ett samhälle med så få invånare som Koster, som behöver fler invånare för att kunna utvecklas till ett hållbart och levande samhälle året om, måste förändras. På grund av ekonomiska skäl måste vi också inse realiteterna att ett litet samhälle som Kosteröarna inte har möjlighet att få all den offentliga service och verksamhet som alla vill ha, men frågan är hur man kan organisera och planera för att få det så bra som möjligt och kunna vara ett levande samhälle året om.

Vi menar att nästa steg måste bli att utveckla den lokala organisationen, att Strömstads kommun ger Kosternämnden utvidgade befogenheter och budget. Och att hållbarhetsfrågorna i ett första skede fokuseras mot att vårda och utveckla Kosters unika kulturlandskap. Vidare att den fysiska planeringen och strategin för en nödvändig befolkningstillväxt och näringslivsutveckling fokuserar på utveckling av ett Ö-centrum vid Ekenäs. Det gäller att skapa en attraktiv, fungerande och hållbar miljö för såväl nya som gamla Kosterbor och för besökare.

Ulla Herlitz, LEA-konsult

Hans Arén, samhällsplanerare och arkitekt