Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Marielle Alvdal, Feministiskt initiativ Strömstad. Bild: Thomas Bennelind

Inget hedrande med behandlingen av kvinnliga företagare

Marielle Alvdal (Fi): Att 20 procent kvinnliga företagsledare i Strömstad är 30:e bäst i landet är en skam för Sverige.

Nu slås det på stortrumman i kommunen. Branschorganisationen Företagarna har analyserat 284 996 aktiebolag i Sverige med mer än 500 000 kr i omsättning. Nu ska vi vara stolta: 20 procent av de företag i Strömstad som ingår i analysen drivs av kvinnor. Inte bara det - det kallas en hedrande 30:e plats i Sverige.

20 procent kvinnor - kan det kallas hedrande? Att det är 30:e bäst i Sverige är en skam för Sverige. Rubriken är "Relativt hög andel kvinnliga ledare". Allvarligt? Relativt vadå, kan jag inte låta bli att undra. Kom tillbaka när det är 50 procent!

LÄS MER: Relativt hög andel kvinnliga ledare

Varför ser det ut såhär? Man skulle kunna tro att män och kvinnor ges olika förutsättningar. Och då skulle man tro rätt. I dag är ungefär var tredje av alla företagare i Sverige kvinnor. 2007 gav regeringen i uppdrag åt bl a det statligt finansierade bolaget Almi att främja kvinnors företagande. År 2017 gick enligt Almis årsredovisning 31 procent av de 4 200 nya lån som beviljades till kvinnor. Men det stämde inte, enligt Riksrevisionens granskning, som kritiserade Almi för att genomgående ha förskönat siffrorna under flera års tid. När låneansökningar inkom till Almi sorterades de efter kön. Kvinnliga företagare för sig, manliga för sig - och “mixade” företag för sig, där både män och kvinnor var ägare. Men när Almi redovisade utfallet till regeringen försvann gruppen mixade företag. Dessa slogs ihop med gruppen “kvinnliga företagare” - även om det bara ingick en kvinna bland ägarna.

Man angav alltså att 31 procent av de 4 200 beviljade lånen gick till kvinnliga företagare. Men i själva verket gick 17 procent av lånen till kvinnliga företagare, 69 procent till män och resterande 13 procent till mixade företag. Man gick således runt reglerna och skapade nya, falska redovisningssystem – hellre än att ge kvinnor samma villkor som män.

När forskare lät investerare lyssna på samma pitch uppläst av antingen en man eller kvinna, föredrog 68 procent av investerarna en man - med motiveringen att mannens pitch var mer faktabaserad, övertygande och logisk - trots att pitcharna var helt identiska.

En annan studie visar att det bland offentliga finansiärer finns fyra föreställningar om kvinnor: Att kvinnor inte vill satsa på tillväxt som män. Att kvinnor inte har resurser att satsa på hög tillväxt – till skillnad från män. Att kvinnors företag underpresterar, medan mäns företag presterar väl. Att kvinnor är försiktiga medan män är ambitiösa och risktagande. Men forskarna har granskat bolag utifrån 22 olika faktorer. De hittade inga statistiska skillnader, inte i ett enda av nyckeltalen de tittade på. Det finns alltså inget som visar att mäns företag presterar bättre eller når bättre resultat än vad kvinnors gör.

Den här typen av falska föreställningar får konsekvenser. Svensk forskning om hur offentliga finansiärer uppfattar män och kvinnor som söker kapital har visat att kvinnliga entreprenörer i snitt fick 25 procent av sitt efterfrågade kapital, medan män fick över 50 procent. Kvinnliga företagare missgynnas således när de söker finansiering. Min slutsats är att det inte finns något hedrande med behandlingen av kvinnliga företagare. Sverige - och Strömstad - kan bättre.

Marielle Alvdal

Feministiskt initiativ Strömstad