Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Nya Coop under byggnation i Uddevalla år 2019. Bild: Christian Flodin
Nya Coop under byggnation i Uddevalla år 2019. Bild: Christian Flodin

Annika Westh: Fräls oss från gigantiska köplador

Annika Westh: ”Jag väljer att gå in i den lilla klädbutiken som finns kvar i centrum av stan”.

Alla små eller stora städer har sina stadskärnor med sina landmärken. De har egen karaktär och egna specialiteter. Göteborg har silhuetter av Feskekörka, Kronhuset och Avenyn och min barndoms Lycksele sin lappkåta. På fester och högtider kan vi samtala om dessa olika landmärken – alla med sin särpräglade historia.

Men kommer du en bit utanför stadskärnan, blir det genast svårt att veta var du är. Från norr till söder har likadana köpcentrum vuxit upp på åkermark vid infarter. Det är omöjligt att säga om du är i Strömstad, Kungälv eller i Uddevalla, i Linköping eller i Växjö.

De gigantiska köpkedjorna har samma färg och kännetecken på sin lada, oavsett var den ligger. Biltemas triangel vill synas över alla andra, för att leda oss till den vita byggnaden med sin märkliga orientalisk-inspirerade design runt fönstren på den kala fasaden. Lager 157 har svarta lådor – säkert en tanke bakom det. Någon har gul-svart och den andre har svart-grönt. I landet av lador måste det finnas något som skiljer dem åt, så att de blir hittade någorlunda snabbt av kunderna i de kringkörande bilarna.

Biltema. Bild: Roger Larsson
Biltema. Bild: Roger Larsson

Tro det eller ej, men det är faktiskt någon som med hyggligt stort arvode har ritat och jobbat med byggnadens design. De flesta byggnaderna är dock stora och mörkgrå. Kanske för att smälta in under vinterhalvåret? Erkänn att det är en smula själsdödande.

Marknadsekonomins drivkraft är att vara ständigt växande. I bilens ungdom fanns det i USA hundratals olika modeller. Men efter hand konkurrerade de ut varandra, eller köptes helt enkelt upp. Idag finns en handfull stora tillverkare. Samma utveckling ses också för andra områden. En idé som startar i en liten lokal blir en världsomfattande kedja. McDonalds och Ikea.

Nya Ikea Kållered. Bild: Jenny Ingemarsson
Nya Ikea Kållered. Bild: Jenny Ingemarsson

Men det är en gåta att vi tillåter att vår visuella miljö förstörs, som dessa områden med gigantiska köplador gör. Att som politiker stå emot och säga nej när detaljplanerna görs upp, är dock mycket svårt. Det är inte bara affärskedjor som vill växa, utan även småstäder: ”Vi har ett köpcentrum”. ”Vi måste få fler skattebetalare”.

När min ungdoms stad Umeå anlade köpcentret ”Avion” bredvid flygfältet, tömdes stadens lilla centrum snabbt på butiker. Snart visade det sig dock att det även var svårt att fylla alla lokaler i den nya gallerian. Det hela ledde till att det liksom blev halvtomt på båda ställena.

Därefter har pandemin förmodligen gjort sitt med butikerna.

Under året med corona har näthandeln exploderat. Det har ytterligare utarmat stadskärnornas butiker. Numera kör lastbilarna i skytteltrafik runt Europa med stora och små paket. Alla med fri returrätt. Inte särskilt miljövänligt. Klädkedjan Zalando bygger fem nya logistikcenter i Europa, för sina lager där lastbilarna ska hämta varor. Den utvecklingen fortsätter sannolikt.

Men jag väljer att gå in i den lilla klädbutiken som finns kvar i centrum av stan och att ta en kopp kaffe på ett litet personligt café med få bord och stolar - som inte är en del av en kedja. Jag är inte säker på att det räcker, men det är en uppmuntran att hålla ut och en protest mot de stora ladorna ute på fälten.