Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Susanne de Barés Koster 2020 Bild: Alexandra Turku
Susanne de Barés Koster 2020 Bild: Alexandra Turku

Insändare: Finns inget lagkrav på stort elevunderlag

Självklart finns det många utmaningar med att vara lärare, både i en liten grupp med elever i olika årskurser och i stora klasser, men att koppla elevunderlaget med få elever till möjligheten att uppfylla lagens krav på undervisning finns det ingen grund för.

Man säger att det låga elevantalet är bekymmersamt för att kunna bedriva undervisning utifrån gällande lagstiftning och påtalar de obligatoriska inslagen, i förskoleklass, årskurs 1 samt årskurs 3, som skulle vara svåra eller omöjliga att genomföra i en liten grupp. Det finns ingen lagstiftning som man bryter mot när man gör dessa kartläggningar och bedömningar individuellt eller i grupp med andra åldrar. Att mycket ska göras i grupp är en ren organisatorisk sak förutom på ett delprov i matematik respektive svenska i nationella proven i årskurs 3 där man bland annat testar den muntliga förmågan att kommunicera och föra resonemang i liten grupp. I årskurs 1 görs nästan samtliga moment individuellt vilket underlättas av att ha en liten grupp. Det är bara ett moment i svenska man gör i grupp där man ska ha högläsning med valfri bok och man ställer frågor på texten. Eftersom läraren väljer bok finns det ingen sekretess på innehållet och elever från andra årskurser kan delta i högläsningen samtidigt som läraren fokuserar på eleven/eleverna i årskurs 1. På en liten skola interagerar man i grupp stor del av sin skoltid även om klasskamraterna inte alltid går i samma årskurs och är lika gamla, så det saknas inte möjligheter att träna på de förmågor som man ska göra i grupp. Läraren får också många tillfällen att bedöma eleverna i olika situationer. En lärare som gör dessa bedömningar varje år utvecklar också sin förmåga att bedöma eleverna och blir bättre på detta. Om kommunen har ett intresse av att driva Koster skola, borde man komma till oss och säga vilka problem man ser och undra hur vi löser dessa saker och om de påverkar elevernas kunskaps- och utbildningsnivå. Vi upplever att det inte finns någon vilja att hitta lösningar och då kan man ju fundera på om den egentliga anledningen är ekonomisk. Är det så tycker jag att det är viktigt att man står för det och inte skyller på andra saker. Även om det är en liten skola med fem elever är skolan viktig för att Kosteröarna ska kunna fortsätta att vara ett levande samhälle att leva och bo i året runt. Om skolan finns kvar kan fler barnfamiljer flytta till Koster. Det är inte många familjer som vill flytta till en plats där skolan ständigt är nedläggningshotad och inga familjer med barn i förskoleåldern och de yngre skolåldrarna kommer troligen att vilja flytta hit när det inte finns någon barnomsorg eller skola alls. Politikerna skulle behöva ge tydliga signaler om viljan att driva en skola på Koster. Vi har gärna en dialog med er om hur skolan kan vara en tillgång för fler barn i kommunen och är öppna för ett fördjupat samarbete med Valemyrskolan. Hur vore det om Strömstad kommun i stället jobbade för att utveckla Kosteröarna och annan landsbygd i kommunen så att den blir attraktiv att leva och bo i. Jag har hört att kommunen har som mål att växa till 15 000 invånare. Vill man göra det är det en bra början att satsa på fler kommundelar än centrala staden. Självklart finns det både för- och nackdelar med att gå på en liten skola liksom det finns på en stor skola. Elever på små skolor får säkert en annorlunda skolgång än många jämnåriga men det finns inget stöd för att kvalitén skulle bli sämre eller att gällande lagstiftning inte kan uppfyllas.

Susanne de Barès,

Nordkoster