Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gunilla Håkansson, chefredaktör.
Gunilla Håkansson, chefredaktör.

Gunilla Håkansson: Faktakolla debatten om vaccin till unga

Gunilla Håkansson: Steget från att ifrågasätta myndigheter till att okritiskt sprida ut bevisligen falska teorier är inte alltid så stort.

Det är bra att ifrågasätta myndigheter och makthavare. Vi journalister ska heller inte ha monopol på detta – visselblåsare har skydd av lagen och det är otroligt viktigt att vem som helst ska kunna slå larm anonymt. Självklart behöver även regeringens och myndigheternas hantering av covid-19-pandemin och vaccinationsprogrammet synas i sömmarna.

Men steget från att ifrågasätta till att okritiskt sprida ut bevisligen falska teorier är inte alltid så stort, tyvärr. I Strömstad delade en grupp personer ut flygblad på gymnasiet där man jämförde vaccinationskampanjen med ”folkmord”, bland annat. Smittskyddsläkaren Eva Lindhusen Lindhé dementerade de falska medicinska påståendena omgående.

LÄS MER: Jämför vaccin med ”folkmord” - expert kritisk mot desinformation

Ibland blir felaktig information farlig, som till exempel påståendet att vaccinet skulle vara dödligare än covid-19. Det utesluter inte att man ska kunna föra en debatt om hur långt ner i åldrarna man ska ge vaccinet. Men kryddar man debatten med falsk information så blir det ingen vettig argumentation.

Det är ju en ganska påtaglig handling, att stå och dela ut flygblad, men många hjälper lika okritiskt till att sprida samma slags budskap genom sociala medier, ibland genom att aktivt dela, ibland bara genom att gilla eller kommentera – lite i förbifarten, så där.

Radikaliseringen beskrivs som en tratt där man allt lättare accepterar fler och fler konspirationsteorier

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har gjort en studie på just konspirationsteorier och konstaterar att det sker en gradvis radikalisering. Människor börjar med att fundera över något oväntat, till exempel Lady Dianas död och låter sig dras in resonemang som ”bevisar” att hon dog för att dölja något. Alla vi som låtit oss kittlas av filmen Matrix eller tv-serien Arkiv X kan nog förstå mekanismerna bakom. Radikaliseringen beskrivs som en tratt där man allt lättare accepterar fler och fler konspirationsteorier som byggs ut till en hel världssyn.

EU-kommissionen påpekar att man som ifrågasättare av en konspirationsteoretiker ofta direkt identifieras som delaktig i mörkläggningen och alltså på ”fel” sida. Forskare anklagas för att tro på ”scientism” – att vetenskaplighet skulle vara ett slags trossystem och inte ett försök till sanningsbeskrivning. Därför accepterar inte den som är konspiratoriskt lagd alltid vetenskapliga argument, hur mycket bevis som än presenteras.

Det är svårt att rasera en konspiratorisk värld, som tagit lång tid att bygga upp

Så rådet för den som vill tala med en konspirationsteoretiker är att inte ha för bråttom, att uppmuntra debatt och att försöka sätta i gång självreflektion genom frågor. Be gärna en avhoppare från den konspiratoriska miljön hjälpa till. När du motbevisar något är det bra att använda många olika källor. Viktigt är att inte göra narr av någon, utan visa medkänsla. Och ta en fråga i taget – det är svårt att rasera en konspiratorisk värld, som tagit lång tid att bygga upp, på en fikarast.